Godegårds bergslag

Man vet inte riktigt när godegårdsborna började nyttja gruvorna i området. Urkunderna säger inget bestämt årtal eller så. Inga tvivel råder däremot om att det måste ha varit bland de första i Sverige. Vissa anser t.o.m. att Godergård är en av sveriges äldsta järnbergslager.

Under de första århundradena i bergslagens historia torde järnmalmsbrytningen ej ha varit särdeles stor, även om uppgifterna om hyttornas antal under 1300- och 1400-talen synes ge vid handen, att järnmalm brutits litet varstans inom bergslagen.

Det var först under Gustav Vasas tid, som brytningen härstädes blev mera betydande. Under konungens ledning blev staten nu företagare, genom att kronhyttorna växte fram för smältning av tiondemalm, och kronohamrar byggdes för att för kronans räkning driva stångjärns- och redskapssmide av osmundjärn och tackjärn, som kronan fått genom hyttedrift, tiondeuppbörder, räntor och dylikt.

Bergsbruk i senare tider
Berggrunder i Godegård innehåller emellertid andra brytvärda bergarter. År 1812 upptäcktes på Båsebergs ägor ett kopparmalmsstreck. På grund av den låga kopparhalten nedlades emellertid brytningen efter någon tid. Även på andra ställen i socknen har man påträffat kopparmalm, men den har ej ansetts brytvärd. År 1908 beviljade Patent- och registreringsverket inregistrering för Mellersta Sveriges Bergverksaktiebolag, vars ändamål var, att efter inköp av gruvbolaget Godegårds Malmfält tillhöriga gruvor och malmfält, bedriva gruvdrift. Någon sådan förekommer dock icke för nuvarande.  Andra förekomster av metaller och andra mineraler har varit kalksten och zink som på 1950-talet bröts i omkring 60 000 ton malm per år.

   Den kanske viktigaste perioden i bergslagens historia var nog under Louis De Geers tid. Efter att Godegårds kronomasugn kommit i hans händer anlades hammarsmedjor för tysksmide. Skickliga hantverkare inkallades också från Flandern vilket gjorde Godegård till en mycket viktig plats i Sverige.  Efter Louis De Geers död drevs smedjorna vidare av släkten De Geer. 1748 nådde Godegård toppen för järnbruken i Östergötland då Godegård vid den tiden tillverkade mest järn i Östergötland.

   Spiksmide påbörjades i slutet av 1600-talet och pågick under hela 1700-talet. På grund av geografiska hinder. Spiksmidet blev mycket stort och exporterade runt om i Sverige. För 50 år sedan fanns det fortfarande personer kvar som hade jobbat på dessa spiksmiden men idag är spiksmidet helt borta eftersom omställningen från hantverkarrörelse till industrirörelse blev omöjlig. Innan hade varje bonde på samma gång varit leverantör till bruket och egen företagare och smed men tyvärr klarades inte omställningen till industri.

Vill du veta mer om Godegårds bergslag? Då ska du låna boken "Anteckningar om Godegårds Socken" av Eskil Risegård