Väderstad kyrka

Kyrkan är ett typiskt exempel för sin tids arkitektoriska stilart.  Den utmärktes av en enkel fasadbehandling och stora fönster. Planen bildar en långsträckt rektangel med halvrunda kortsidor i den södra är koret beläget och i den norra, under tornet, är vapenhuset. När man gått igenom Vapenhuset har vi ett samlingsrumm till höger och sakristian till vänster.

Ingången är alldeles invid gamle riksettan. Över dörrarna finns en minnestavlamed följande text: "I det tionde året av Karl XIV Johans regering byggde Väderstad och Harstads församlingar detta Herrans hus, Oskar Fredrik benämnt".

Kyrkan fick vid invigningen som förrättades av biskop Johan Jakob Hedrén den 6 september1840, detta namn efter kronprins Oskar, hertig av Östergötland.

Från byggstaten och till invigningen tog det hela 15 år, till största delen beroende på att den första byggmästaren inte klarade uppgiften utan kyrkbyggendet övertogs och avslutades av länsbyggmästare Johan Holmberg.

Kyrkobyggnaden
Väderstads kyrka är en stenkyrka i nyklassicistisk stil med stora fönster, kor i söder och torn i norr. I koret hänger en nutida altartavla av konstnären Einar Forseth. Predikstolen är placerad på södra långhusväggen och sakristian är belägen till vänster innanför vapenhuset. På läktaren en piporgel av den danska orgelbyggarfirman Marcussen & Søn, Aabenraa.
Historik
 

Väderstads gamla kyrka byggdes i romansk stil troligen i slutet av 1100-talet. Till en början bestod den av långhus och mindre kor med absid i öster samt ett vapenhus på södra sidan. Fönstren var små och få. På långhusets tak reste sig en takryttare. Nordväst om kyrkan stod en med träspån helt inklädd klockstapel. Vid okänd tidpunkt anslöts ett bastant torn med liten tornglugg och sadeltak till långhusets västra gavel.
Under senare delen av medeltiden tillkom ett altarskåp från 1400-talet. På 1650-talet inköptes en dopfunt för 30 daler. År 1674 anskaffades en ny predikstol, som snidats och målats av mäster Henrik (Heinrich) Werner i Mo för 220 daler kopparmynt (eller 350 riksdaler). Trettio år senare var mäster Johan Graan verksam i kyrkan. Han målade om altartavlan och målade altardisk, läktare, stolar och "gardin" över predikstol och kyrkogångsstol. Under 1700-talet höggs de små medeltida fönstren upp och nya stora tillkom. Kyrkan hade förmodligen haft medeltida kalkmålningar, men år 1724 vitmenades hela interiören. År 1743 gjordes en större reparation och två år därefter revs klockstapeln och ett nytt spetsigt västtorn uppfördes av byggmästare Johan Nymann.
Carl Fredric Broocman berättar i mitten av 1700-talet "Kyrkons belägenhet är wäl här på en högd, och kan vara at hon therföre kallas Wäderstad; emedan wäder och wind obehindrad kan ther blåsa å alla sidor: men så är ock mögeligit, at Byn wid Kyrkon fått sitt namn af någon, som hetat Wädur, och Kyrkan uti fordna tider efter Byn hetat Wädurstad. Från henne är til Skeninge wid paß en och 3 ottodedels mil, och står hon på Krono grund. Af huggen Kalksten, med högt Torn och spånad Spets, är hon upmurad til 38 alnors längd, Tornet med inberäknadt, och til 10 alnars bredd. Altartaflan med förgyldta bilder är ifrån Påwetiden. Prädikstolen är köpt år 1675. Uti Tornet hänga Klockorna: och är på then större ingen inscription; men på then mindre