Äldsta huset i samhället är troligen Sofiero, nuvarande
Folkungahallen. Sedan kom Mejeriet och villorna vid Järnvägsgatan
melan 1910-1915. Omkring 1915 startade byggnadsfirman Johansson & Björk
sin rörelse, så det som byggdes i Väderstad under åren
1915-1950 har i stort sett detta bolag gjort.
1964 byggdes Folkungagården, hem för gamla, med 30 vårdplatser.
Omkring 1970 började Väderstad- Verken sin byggnation på
nuvarande plats och har sedan utvidgas nästan varje år, för
att nu dominera Väderstad samhälle.
I början på sjuttiotalet inköpte Mjölby Kommun
gårdarna Storgården, Nygården och Skattegården och
därmed blev det åter fart på villabebyggelsen. Mellan 1975-1980
uppfördes 60 villor på Skattegården. Det senaste tillskottet
inom bebyggelsen är fritidsgården som uppfördes 1985 i VIK:s
regi.
Ca 565
fornlämningar är kända. Mycket talrika
stensättningar av rösetyp, varav många kvadratiska,
samt älvkvarnsförekomster tillhör bronsålder och
äldre järnålder. Sex järnåldersgravfält är av både
äldre och yngre typ. Till de äldre gravarna anknyter
över 30 km stensträngar i delvis omfattande system.
Av sju kända runstenar är fem bevarade, tre med
anknytning till Haddestads by. Av Harstads och
Väderstads medeltidskyrkor återstår ruiner och
ödekyrkogårdar.
Den
nyklassicistiska stenkyrkan med torn och i båda
ändar halvrunt avslutat kyrkorum är ritad av C.G.
Blom-Carlsson och invigdes 1840. Den ersatte de båda
romanska stenkyrkorna i Väderstad och Harstad. Från
dessa härstammar bl.a. ett altarskåp från
1400-talets senare del, ett triumfkrucifix från
1300-talet och en gotländsk dopfunt från ca 1300.
– Ortnamnet (1368 ecclesie Wederstadha
’Väderstads kyrka’), som i efterleden innehåller
plural form av stadher ’ställe’, kan i
förleden innehålla djurbeteckningen vädur
eller ett därav bildat mansnamn.