Motalas närmaste ö? Det är faktiskt inte Käverön ute i Vättern, utan den lilla runda ön i Hårstorpssjön i Motala ström. Den är snarare en holme och därtill konstgjord. 

Sedan länge är holmen förbuskad. Från början var det ett stenkummel som byggts upp som ett minnesmärke över platsen där Hårstorps gård låg. Minneskumlet syns på den gamla bilden i ganska nyanlagt skick. Som synes tornar där på toppen ett slags "konstverk", eller kanske helt enkelt en soffa.

Vem var Harok?
Det här är platsen där gamla Harokstorp låg. Så hette förr gården som hade anor från 1200- eller rent av 1000-talet. Man vet inte vem Harok var, men mycket talar för att namnet är hedniskt. På 1500-talet skrivs gårdsnamnet Haaristhorp och så småningom Hårstorp.

Innan det här avsnittet av Motala ström dämdes upp och Hårstorpsjön bildades gjordes en utgrävning på sensommaren 1921.
Man påträffade då resterna av det gamla gårdshuset med dess drygt en meter tjocka gråstensmurar. Troligen var huset då kringflutet av strömmen och utgjore ett gott skydd mot överfall. Man hittade även silvermynt, knivar och andra föremål. Kolfynd visar också att byggnaden eldhärjats, kanske vid danskarnas härjningar i Motala 1567-1568.

Flyktväg?
En intressant teori är att det funnits en hemlig gång under strömmen mellan Charlottenborgs slott och Hårstorp. I slottets källare kan man konstatera en uppmurning på en vägg mot strömmen som måste ha uppförts på senare tid. Ingången till en flyktväg?
Under de 85 år som gått sedan Hårstorps gård flyttades (nuvarande Röda korshuset på Östermalmsgatan) har jord och rötter nästlat sig in mellan stenarna i minneskumlet. För några år sedan fälldes träden på ön vilket utlöste ett mindre ramaskri. Nu har emellertid nya träd vuxit upp och på nytt häckar här måsar och andra fåglar. Vintertid ses även flockar av hägrar stå och kura på isen intill.                                    

Från anslagstavla på kanalbanken

De många herrgårdar och slott med tillhörande parker och trädgårdar som byggdes på 1600-talet gav en ny karaktär åt landskapet, som tidigare dominerats av traditionellt organiserade byar. Jacob Fredrik Ek beskrev Charlottenborgs ägor på 1840-talet: "Den kulle, på vilken det (slottet) blivit anlagt, är helt och hållet förvandlad till den angenämaste park, och den runt omkring framflytande älv avspeglar på sin härstädes lugnade yta alla dess herrliga trädgrupper".

På en holme i Motala ström låg Hårstorp, en gammal gård med anor från 1200-talet. På 1600-talet anlades landets första alleer som förskönade och skiljde adelns ägor från bondens vardags­landskap.

Alleerna, som har franskt ursprung, planterades längs uträtade uppfartsvägar mot slott, bruk och herrgårdar. Grusvägen till Charlottenborgs slott kantas än idag av en vacker allé. Trädgårdar och parker anlades med inspiration från sydligare delar av Europa. Gångar och planteringar ordnades i symmetriska mönster efter renässansens strikta stildrag. Slottets jordbruksmark var med all sannolikhet organiserad som i landskapet i övrigt. Intill gården låg åkrar och ängar. Utanför den hägnade marken gick betande får, kor och getter i lummiga hagmarker. Samtidigt som Charlottenborgs slott byggdes, bildades Carlottenborgs säteri genom en sammanslagning av gårdarna Vräknebo, Kråkesten och Torpa. Ruinerna efter gården Torpa kan besökas i naturreservatet Sjöbo-Knäppan invid sjön Boren.

Äldre kort från Laxhagsängen. Tv. Hårstorps gård med ekonomibyggnader samt i fonden Hårstorpsängen. T.h. Charlottenborgs säteri.