Rådhuset (nr 1)

Omtalas första gången 1417, ursprungligen uppförd som en tvåvånings salsbyggnad med rådstuga i övervåningen och bodar för köpenskap i den nedre. De trappgavlar som tornet först fick ersattes 1691 av nuvarande tornhuv. Det är det äldsta rådhuset i landet som ännu ibland används för domstolsförhandlingar. Kommunen har alltjämt sammanträden där.

Vadstena museum (nr 2)

Museet är inrymt i två sammanbyggda hus, det ena ett medeltida stenhus med källare, det andra en timmerstuga i ett plan från strax före eller strax efter 1800. Museet är ett stadsmuseum, som drivs av en privat förening, delvis med stadens stöd.

Udd Jönssons hus(nr 3)

Två sammanbyggda hus från 1400-talet, som ombyggdes till det affärshus som vi ännu kan se i fasaden. Av de sex salubodarna finns två portomfattningar och spår efter bodluckor kvar liksom bomärken tillhörande familjen Udd Jönsson. Sedan början av 1800-talet har här varit kammarduksfabrik, arbets- och fattighus, skola, kolerasjukhus, mejeri och systembolag.

En av dem som kom att betyda mycket för kung Gustav Vasa både som lån­givare och handelspartner var Udd Jönsson. Han anlitades 1542 under förhandlingarna med de upproriska smålänningarna, och han fick efter hand påtagliga bevis på att han var högt uppskattad av kungen. Udd Jönsson var mycket rik. Han gjorde affärer både inom och utom landet och han lät vid Rådhustorget bygga ett hus, som blev landets första varuhus. Det innehöll sex bodar, i vilka olika varor salufördes. Av Gustav Vasas brev, som f. ö. är den bästa källan till kännedom om denne märklige man, framgår att han hand­lade med tyger av olika slag, vin, smör, järnvaror, kryddor och annat.

Det märkliga hus, som han lät uppföra 1555, står nu i restaurerat skick kvar som ett minnesmärke över de framstående köpmännen i Vadstena under Vasatiden.
 

För att något belysa Udd Jönssons rikedom kan hänvisas 
till 1571 års taxeringsregister till Älvsborgs lösen. 
Där är Udd och sonen Hans taxerade till 10 800 mark 
enbart för handelsvaror - detta innebar dubbelt så mycket 
som Kalmars 90 borgare tillsammans eller hälften av 
Linköpings 82 borgare. Han ägde ett stort antal gårdar i 
Vadstena och hade fått Kedevad och Tistorp i gåva av 
kungen med skattefrihet för båda egendomarna. 
Två av hans söner blev liksom fadern borgmästare 
och de fortsatte också med framgång hans affärsrörelse.

Helgeandsgården (nr 4)
 

En social institution för sjuka och fattiga under medeltiden. Omtalas 1401 och själavårdskapell år 1426. Indrogs till kronan och ingick i Mårten Skinnares stiftelse från 1532. Indrogs senare till kronan. Husen blev hopbyggda och fick sin nuvarande fasad år 1868 och är numera ett affärshus vid Storgatan.

Mårten Ulfssons hus (nr 5)

En med Udd Jönsson samtida framstående köpman i Vadstena var Mårten Ulfsson. Även han gjorde affärer med Gustav Vasa och också hans hus finns kvar. Det ligger vid Storgatan och har kvar en stor del av sin ålderdomliga prägel. Det finns flera bodöppningar och en intressant gång genom huset. Några gränder i staden är närmast att betrakta som relikter från medeltiden; i varje fall gäller detta Urvädersgränd, Rådmansgränd och Målaregränd.

Rödtornet (nr 6)

Detta är det enda som är kvar av den 1829 rivna stadskyrkan och räddades som klocktorn till klosterkyrkan. I stället tillbyggdes en skola i olika etapper som bara upptar halva kyrkans längd. Samrealskolan försvann 1967. Nu finns här Musikskolan och Kommunala vuxenskolan.

Biskopshuset (nr 7)

Byggdes 1473 av biskop Henrik Tidemansson på grunden till ett äldre biskopshus, indrogs till kronan 1528 och donerades 1568 till kyrkoherdebostället. Enligt klosterreglerna skulle biskopen i Linköping varje år visitera klostret i Vadstena. viga nunnor o.s.v., och hade då tydligen behov av en egen bostad. På ytterväggen av huset kan vi läsa inskriptionen: "Vi Henrich met Guds nåde Biskop i Lynkuoping, Gudz rena hedher bygger thetta hus. An D:ni MCDLXXIII"

Museum Gottfrid Larsson (nr 8)
Vadstena Spetsmuseum invigdes sommaren 2005. Museet består av två delar, en historisk och en nyskapande del. I den historiska avdelningen visas dels knypplade spetsar och dels lyfts människorna (mönsterstickare, knypplare, spetshandlare, spetsgångare där de flesta var kvinnor, tillverkare av redskap) bakom hantverket fram.
I den nyskapande avdelningen visas olika exempel på vår tids knyppling. Inför varje sommarsäsong anordnas nya utställningar, både i den historiska delen och i den nyskapande.

Gamla teatern (nr 9)
Kronoinspektören Olof Rengnstrand uppförde 1825 en salong för baler och en och annan teaterföreställning. Sonen byggde till bostad och byggde ut teatern 1847. Teaterföreställningarna upphörde mot på 1940-talet och teatern disponeras nu sedan 1966 av Internationella Vadstena-Akademien.

Hospitalsmuseet (nr 10)
Uppfördes 1756-57 och kallades Stora dårhuset. Sjukhusmuseum 1977.

Mårten Skinnares hus (nr 11)

Han var en mycket rik köpman som sannolikt uppfört huset som bostad för hospitalspredikanten vid det hospital Mårten grundade 1526 på denna tomt. Huset har varit högre och haft trappgavlar.

Birgittas Sjukhus (nr 12)                  Länk
Vadstena hospital, senare Birgittas sjukhus, nordöst om Vadstena kloster, i Vadstena, Östergötlands län. 
Hospitalets grund låg i den stiftelse som grundades av Mårten Skinnare. Denne fick 1519 tre tomter utanför klostermuren där han lät uppföra flera hospitalsbyggnader. Verksamheten utökades med åren och under 
1700-talet uppfördes Stora dårhuset, där det fanns plats för "tolv usle, svagsinnte och rasande" personer. 
Under 1800-talet färdigställdes områdets största byggnader, två parallella flyglar med en öppen gård mellan dem.
Där färdigställdes även en hospitalskyrka. I denna byggnad satt Predikare-Lena under flera år. 
I byggnaden ligger idag Vadstena folkhögskola (bilden). I slutet av 1800-talet byggdes den stora Södra kliniken, 
mer känd under namnet Asylen, i södra Vadstena, bredvid slottet. Arkitekturen inspirerades av just 
Vadstena slott. Byggnaden inrymmer idag bibliotek, hotell och privata lägenheter. Under 1930-talet byggdes hospitalsområdet ut och fick namnet Birgittas sjukhus. Idag återstår en rättspsykiatrisk avdelning.

Folkhögskola (nr 13)  
Mellan klostermark och vättervågor
Skolan grundades 1945 och flyttade successivt under 60- och 70-talen till de lokaler som idag används; charmiga byggnader från tre olika århundraden vackert belägna precis vid Vätternstranden. Huvudman för skolan är Linköpings stift, Svenska kyrkan. Skolan har knappt 100 heltidsstuderande och ca 35 anställda.
Skolan finansieras huvudsakligen genom bidrag från staten, landstingen och Linköpings stift. Vadstena folkhögskola välkomnar alla som fyllt 18 år. Kursdeltagarna har möjlighet att få studiemedel.

Bjälboättens palats (nr 14)
Vadstena kungsgård var ett kungligt palats i Vadstena, Östergötland. Palatset började byggas vid mitten av 1200-talet och var kungligt lustslott fram till att det 1346 testamenterades av kung Magnus Eriksson och drottning Blanche som grund i Vadstena kloster och byggdes hårdhänt om 1369 till att bli en del av Birgittas nunnekloster med sovceller, arbetssal och sjukstuga.. Innan det kunde fungera som kloster "ödmjukades" byggnaden, varvid taket sänktes. Efter klostertiden användes det som invalidhotell för hemvändande soldater från Trettioåriga kriget. Därefter blev det en del i Vadstena hospital.

Byggnaden har haft många olika benämningar genom åren, exempelvis Folkungapalatset, Bjälboättens palats, Kungapalatset, Nunneklostret och Krigsmanshuset. De tre första är moderna namn och har aldrig använts som benämning på palatset av sin samtid.

Byggnaden innefattar till större delen Sancta Birgitta klostermuseum, vilket invigdes 1 juni 2003 av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia i närvaro

Klosterkyrkan (nr 15)
Invigdes 1430 i närvaro av kung Erik och drottning Filip pa och vad riket hade av dignitärer i övrigt. Interiörens vit-kalkade väggar (med sina målningar ur Krist lidandes historia?) togs bort på 1890-talet. Denna stora kyrka med sina väl avvägda proportioner blev församlingskyrka 1825.

Munkklostret (nr 16)
Var ursprungligen ett envåningshus med två sam manbyggda flyglar med kapitelsal i den södra, blev del av Krigsmanshuset på 1640-talet och fick sitt nuvarande utseende på 1760-talet. Därefter har det varit kurhus och lasarett, vandrarhem och folkhögskola för att nu vara restaurang

Sankta Birgittas kloster (nr 17)

Villa Strandgården blev 1935 gästhem för systrar ur birgittinerordens yngre gren och tillbyggdes 1954 för att 1962 övertas av den ursprungliga birgittinerorden, som 1972-73 uppförde nya klosterbyggnader och kyrka efter ritningar av Karl-Göran Eklund.

Vadstena slott (nr 18)

Slottet började uppföras' som ett riksfäste av Gustav I 1545 och var färdigt vid hans död 1560. Slottet förvandlades av Johan III till det renässansslott vi ser i dag. Karl IX fullbordade övervåningen efter Johans död. Bygget fullbordades 1620 med den västra praktgaveln. 1660-1715 ingick slottet bland de underhållslän som tilldelades änkedrottning Hedvig Eleonora. Efter hennes död upphörde slottet att vara ett kungligt slott och har misshandlats genom att vara spannmålsmagasin och kammarduksfabrik. Som kronan på verket användes slottsvallarna för den hamn man byggde 1850-1854. 1899 inhystes Vadstena landsarkiv i slottets östra halva. Västra delen av slottet inrymmer överst den sa kallade "Drottningvåningen" - ett slottsmuseum - mellanvåningen Vadstena-Akademien och bottenvåningen utställningslokaler. Ett medeltidsmuseum skulle kunna inrymmas där, om intresse funnes. Östsidans vall uppfördes 1985 som lokal för landsarkivet. Övriga vallar skall under de närmaste två åren byggas ut de också, så att slottet äntligen återfår sittursprungliga utseende.

Klosterkyrkogården (nr 19)
Ligger framför kyrkans östfasad kringgärdad av en medeltida mur. Framför kyrkans nordöstra dörrar forns en minnessten över i Krigsmanshuset avlidna. Här jordades också kvarlevor av några karoliner hemförda från slagfältet vid Poltava den 12 juni 1958.

Munkträdgården (nr 20)
Munkarnas fruktträdgård med träd och buskar som stammar från klostertiden, bland annat ett hav av klosterliljor. En senmedeltida örtagård har anlagts i vår tid i nordvästra delen.

Före detta Vadstenakloster (nr 21)
Birgittas klosterorden - Den allra heligaste Frälsarens orden - började uppföra Vadstena kloster 1369, det invigdes 1384 (klosterkyrkan 1430), blev Nordens andliga senmedeltida centrum med ett nunnekloster om 60 nunnor och ett munkkloster om 25 munkar (varav 13 prästmunkar). Vadstena stad växte upp vid klostret. Munkklostret stängdes på 1540-talet och nunneklostret 1595. Därefter i huvudsak Krigsmanshus och Kvinnohospital till 1951. Nu Vadstena Klosterhotell.

Nunneklostret (nr 22)
Förutom det ombyggda kungliga palatset byggdes i vinkel med detta en ny tvåvåningslänga för matsalar m m. Palatsets kök byggdes in i huset. När klostret blev Krigsmanshus på l600-talet revs övervåningen och två helt nya uppfördes i stället. Därefter blev här kvinnohospital till 1951. När det kungliga palatset upptäcktes skedde en omfattande renovering och Birgittastiftelsen öppnade ett gästhem, som numera ingår i Vadstena kloster

Asylen (nr 23)
Stommen är ett sockerbruk från 1870-talet omändrat till tobaksfabrik 1887, ombyggt igen till mentalsjukhus för män, i folkmun kallat Asylen för att slutligen byggas om till bostäder, bibliotek, kontorslokaler och restaurang år 1986.

Bergenstråhlska huset (nr 24)
En envånings timmerbyggnad från 1600-talet fick sin nuvarande höjd på 1790-talet för att 1830 byggas om i sin nuvarande antikiserande stil. Linnélärjungen och läkaren Eric Ascharius bodde här 1810-1819.
Länk till artikel

Falkenbergska gården (nr 25)
Tomten bildades 1620 och har nu en bottenvåning från omkring 1700, som 1843 fick en andra våning och på 1890-talet sitt nuvarande utseende. Renoverades 1977-78 av Vadstena bokföringsbyrå.

Gamla hospitalet (nr 26)

1532 slogs Mårten Skinnares stiftelse ihop med Helgeandshuset och huset uppfördes invid Mårten Skinnares hus. 1704 flyttades hospitalet till nuvarande tomt, ett stenhus byggdes vid mitten av 1700-talet, senare tillbyggt. Används nu av Vadstena folkhögskola

Hamnen och hamnparken (nr 27)
En vacker del av staden. Hamnen byggdes vid mitten av förra århundradet med jord från slottets vallar. Parken är en utfyllnad från vårt århundrade. Hamncafe sommartid.

Rådhustorget (nr 28)

Detta är stadens ursprungliga torg och centrum med rådhuset. Fram till 1961 låg också Stadshotellet mitt emot rådhuset på vars brunna tomt ett affärshus tillkommit.

Vadstena krigsmans hus (nr 29)

På 1640-talet förvandlades klostret till Krigsmanshus -Invalidhotell, 40 år före det i Paris - för krigsinvalider med familjer. En del klosterhus jämnades med marken, men genom Krigsmanshuset kom huvuddelen av klostret att bevaras till våra dagar. Jämför med Alvastra kloster. Verksamheten slutade på 1780-talet

Apoteket Örnen (nr 30)
Bostadshus från mitten av 1700-talet. Från 1830 stadens apotek. Inredning i masurbjörk från 1865. Huset delvis ombyggt i början av 1900-talet.

Stora torget  (nr 31)
1642 års stadsplan innebar uträtade gator och ett nytt centralt torg. Lyckligtvis förverkligades bara Stora torget, då huvuddelen av ett kvarter röjdes av samt framdragandet av Storgatan tvärs över södra delen av kyrkogården runt stadskyrkan.

Museijärnvägen (nr 32)
Den enda bevarade smalspåriga järnvägen i hela Östergötland, drivs av föreningen Wadstena Fogelsta Järnväg sedan 1984. Väl värd en åktur, där förfriskningar kan erhållas