Östermalmsgatan 20 är ett hus som passeras obemärkt av de flesta. Få känner till dess historia, som kan härledas till 1820-talet. Men Hårstorps historia går än längre tillbaka, ty byggnaden där Sveriges kyrkliga studieförbund och Röda korset har sina lokaler, härstammar från en av Motalas forna storgårdar. På 1920-talet flyttades gården från holmen i Hårstorpssjön till Östermalmsgatan. Bland celebriteterna som vistats där märks Per Daniel Amadeus Atterbom. Hårstorp hette ursprungligen Harokstorp. Gården eller gårdarna låg vid Motala ström på holmen i den nuvarande Hårstorpssjön. Egendomen kallades av bygdens befolkning Stora Hårstorp till skillnad från Lilla Hårstorp, som var en gård på Duvedalsområdet och som gett namn åt Hårstorpsgatan. Första gången Stora Hårstorp nämns i en historisk urkund är 1296, då fru Ingeborg Ulfsdotter ärvde gården med kvarnar och fisken efter sin make Åbjörn Sixtensson. Gården blev kort tid därefter kronogård. Bland prominenta gäster från den epoken märks hertig Erik Magnusson, son till Magnus Ladulås, som gästade Hårstorp 1307. På obekant sätt kom egendomen därefter i Vadstena klosters ägo och nämns bland de tio gårdar i Motala som tillhörde klostret. Efter reformationen 1527 kom Hårstorp åter till kronan. Den medeltida egendomen låg något norr om stormaktstidens Hårstorp och tycks ha varit delad i två gårdar. Det tyder de brandrester på som kom i dagen vid utgrävningar före strömregleringen. I samband med nordiska sjuårskriget 1563-1570 härjades bygden av danskarna, och man vet att två gårdar i Hårstorp brändes under kriget. Troligen var det resterna av dessa gårdar som frilades vid utgrävningen. Under en del av 1500-, 1600- och 1700-talen tillhörde Motala med kronogårdar Vadstena län och låg endast tidvis under riksförvaltningen. Åren 1560-65 ägde hertig Magnus, Gustaf Vasas näst yngste son, Hårstorp. Magnus hertigdöme förlänades hertig Johan av Östergötland åren 1609-1618. Hertig Johan var Johan III: son med Gunilla Bielke. Efter henne är Gunillaklockan i Uppsala uppkallad, Hertigen vistades då och då i Motala och uppförde "Motala Huus". Rester finns ännu vid Storbrons södra fäste. Under åren 1660-1719 tillhörde Hårstorp riksänkedrottningen Hedvig Eleonoras livgeding och återgick efter hennes död till kronan. I samband med kanalbygget köptes den del av Hårstorp som låg mellan kanalen och strömmen av Göta Kanalbolag, som 1827-28 uppförde den byggnad, där SKS och Röda korset nu har sina lokaler. Vid strömregleringen 1920 sattes hela området under vatten och holmen i Hårstorpssjön markerar gårdens ursprungliga läge. Huset flyttades till Östermalmsgatan och uppfördes efter den autentiska byggnadsplanen. Hårstorp var under femtiotalet år tjänstebostad för kanalkamreraren. En av de mera kända var C. A. Reuterswärd, som samtidigt var anställd på Motala Verkstad. Lotten Nordgrens hushållsskola inrymdes i byggnaden ett fyrtiotal år. Charlotte Nordgren liksom hennes trogna medhjälpare Ellen Thim var på sin tid kända motalaprofiler. Skolan hade mycket gott anseende i hela landet, och där utbildades unga damer från de välsituerade kretsarna till husmödrar. "Hårstorparna", som flickorna kallades, samlades regelbundet till "kastrullmöten", då gamla ungdomsminnen återupplivades.
Bland de kända personer som bebott Hårstorp märks skalden Per Daniel Amadeus Atterbom. Här fullbordade han sitt mest berömda verk "Svenska siare och skalder". Antagligen gästades Hårstorp före Atterbom av hans vän kompositören A. F. Lindblad. Lindblad var romantikens främste tonsättare inom vissa områden, och han tonsatte också många av vännen Atterboms dikter. Att Lindblad var bekant med Hårstorp framgår bl.a. av den skriftväxling som Atterbom förde med honom under Hårstorpstiden. Även sedan Atterbom lämnat Håstorp bodde han en sommar i Motala. Man kan inte avgöra riktigt var han hade sin sommarbostad, men gissningsvis bodde han inom själva köpingen
Hårstorps gård vid östermalmsgatan där Röda korset nu har sina lokaler. Numera är det åter full aktivitet i det gamla huset bl.a. genom SKS:s verksamhet. Sedan några år tillbaka hyr förbundet nedervåningen. Omkring år 2010 fick huset en annan ägare.
|