Gymnasieskolan i Motala en kort historik.

År 1876 antogs stadgarna till "Privata treklassiga elementarläroverket för gossar". (Se bild) Samma år började skolan i den dåvarande Spritfabrikens lokaler nere vid hamnen. (Fabriken blev så småningom chokladfabrik och numera flyttad till Ljungsbro). Den låg vid f. d. tullhuset.
 Ett antal privatpersoner från köpingen, den närmaste landsbygden och Motala Verkstad tecknade ekonomisk garanti. Kostnaden var 10:- för en treårsperiod. "Elementarläroverket har till ändamål att utöfver omfånget för folkskolans verksamhet, meddela det kunskapsmått, som erfordras för inträde i statens elementarläroverks fjerde klass". Förutom garantibeloppet uttogs en terminsavgift på mellan 10 och 40 kronor. Mindre bemedlade erhöll nedsättning. Genom basarer, ordnade av några för skolan "välvilliga damer", kvartettsång- och musiksällskaper, fick man tillskott till skolans kassor. Det årliga underskottet betalades årligen villigt av "Motalakungen" Jon Andersson, Spritfabrikens direktör.

Köpingens kommunalstämma anslog år 1879 ett tusen kronor för följande läsår. Samtidigt begärdes hos riksdagen om anslag, vilken begäran dock avslogs. 1886 beviljade Stadsfullmäktige under en 11-årsperiod 2000 kr per läsår. 1891 höjdes anslagen och skolan flyttades till "Gamla Hotellets" lokaler, Kungsgatan 4, vilka hyresfritt disponerades. Så gott som årligen ansöktes om statligt stöd i all synnerhet som rektor Lindau personligen hade iklätt sig skolans ekonomiska ansvar (från 1881). 1896 beviljade så riksdagen 200.000 kr till Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom. År 1897 kom det efterlängtade statsbidraget med 2.500 kr eftersom gossläroverkets styrelse året innan beslutat, att skolan skulle bli samskola. Redan första året inskrevs 22 flickor, de flesta i första klassen. Detta medförde att Motalas flickskola upphörde år 1899. Fru Flodman och en av hennes lärarinnor erbjöds anställning vilket "vänligt men bestämt" avvisades.

Rektor erhöll rätt att anställa realexamen år 1910. Lokalfrågan fick en lösning år 1913, då skolan som vuxit, kunde flytta in i nybyggda lokaler vid Skolgatan 13-15 (nuv. Östra skolan, se bild) I början av 1919 bildade intresserade personer Aktiebolaget Motala Samgymnasium. Ändamålet var att ekonomiskt stödja ett kommunalt gymnasium - i varje fall under de första åren. 1919 godtog Stadsfullmäktige alla förslag och undervisningen började med två real-ringar om 13 elever. Från och med läsåret 1919/20 blev Kungl. Skolöverstyrelsen huvudman.

Våren 1921 genomgick den första kullen abiturienter privatexamens skärseld och 1923 utexaminerades så de första studenterna i Motala. (Se bild) "Hela sta'n" mötte upp vid skolporten. Vid studentfesten på "Stadt" lovade stadsfullmäktiges vice ordförande att "studentskan skulle få Dua honom, men ynglingarna fick säga farbror"! Året därpå inrättades en 4-årig latinlinje. 1927 års riksdag beslöt omvandla Motala Kommunala Mellanskola till 4-årig Samrealskola. Först 1931 erhöll man på gymnasiet statliga bidrag.

1937 fastställde även riksdagen att "Motala Högre Samläroverk med 4-årigt real- och latin gymnasium" skulle vara statligt. Denna omdaning var genomförd läsåret 1940/41, men nybyggnad var aktuell. Efter många och långa debatter, som började redan 1934 och behandlade om- och tillbyggnad eller nybyggnad (Prof. Ahrbom inkallades och planerade tillbyggnad bl. a. vid Källgatan) inbjöds fem arkitekter i mars 1939 till tävlan. I november beslutade stadsfullmäktige i princip att godkänna förslaget "Rouge et noir" utformat av stockholmsarkitekterna Ahrbom/Zimdahl. 30.000 kr anslogs till anskaffandet av entreprenadhandlingar. Zimdahls kostnadsberäkning låg på 1.160.000 kr. Krigsutbrottet föranledde en östgötatidning att räkna upp en mängd byggnadsföretag som skulle komma att "läggas på is", bland dem Motala Läroverk. Kristiden gjorde att en mängd inskränkningar i de ursprungliga planerna fick göras, ritningar omarbetas - ja, man
uppvaktade t.o.m. dåvarande finansminister Wigforss
om dispenser från byggnadskommissionens anvisningar.       

Bilden ovan visar en biologilektion för lic. Berggren i realring II och till höger magister Andersson och hans kemiklass

Administrationsbyggnaden minskade dock med 3,25 m. 1942 var kommitténs arbete klart - arbetslösheten bland byggnadsarbetare var stor - och till slut efter många turer, började byggnadsarbetet den 5 maj. Det var brist på cement, svårigheten att få fram armeringsjärn m. m. och man förstår med vilken stolthet och glädje Motala stad under "flygande fanor och klingande spel" höll invigning den 9 oktober 1943. (Se bild nedan) "HALIM"-tiden varade till och med vårterminen 1967, då det åter var dags att flytta.

Motala Handels gymnasium (1960-67) fanns då inrymt i Folkparks gatan 15. På initiativ av skoldirektör. Max Andersson inrättades år 1962 ett Tekniskt Gymnasium, som efter sin start i "barackerna" vid Mossen flyttade in i nybyggnad (B-byggnaden.) i området nedanför Bondebacka 1963. Byggnaden ritades av arkitekt Åfogens Mogensen. Han utförde även C-huset, som slutbesiktigades våren 1964. A- och B-byggnaderna var avsedda för yrkesskolan och under rektor A. Carlsson omändrades de till att även inrymma det nya Tekniska Gymnasiet.

Under en övergångstid fick ekonomi, musik och teckning hålla till i "gamla" handels gymnasiet. Där har sedan både Vättenskolan och KomVux varit.

Gymnasiet flyttade således från Läroverksbyggnaderna år 1967. Dessa byggnader övertogs av grundskolan (nuv. Zederslundsskolan). 

Platenskolan stod inte fullständigt färdig förrän 1970 och arkitekt till den modernaste de/en (D-huset) har varit Bo Sundberg i Linköping.

Vid 50-års jubiléet 1926 utgavs en jubileumsskrift, vid den första studentexamen 1923 var stadsfullmäktige generöst och vid invigningen av Läroverket 1943 utgavs invigningsskrift och sjöngs invigningskantat (författad av rektor Holmberg). Det var festligheter och musik!

Källa: Platenskolans skolkatalog 1977. Sammanställning av Bengt Hjertquist (På bilden nedan längst till höger)

Nedan tillägg av Robert Ekinge 

Bilden: Monumentet i backen invigs 1980. Rektorerna Rune Johansson och Hans Hollander samt  Skolstyrelsens ordförande K E Lindell ses på bilden.

Nu har gymnasieskolan i Motala firat sitt 100-års jubileum (1976) och under 1990 talet har Platenskolans existens utretts. Denna utredning har lett till att yrkesdelen (A-huset) och KomVux flyttat till Carlsunds utbildningscentrum. 

På bilden ses en del av Platenskolans kollegium 1997

Kommunen hade en tid fyra gymnasieskolor. Platenskolan,Vätternskolan, Sefanskolan och Carlsunds Utbildningscentrum. 

Stefanskolan har nu avvecklats. Platenskolan som är vackert och centralt belägen har nu renoveras och "Vätternskolan" har flyttat till Platenskolan. (2005)

En hård strid har utkämpats om den sammanslagna skolans namn. Onda krafter ville kalla det sammanslagna gymnasiet för Jungfru Sophia Isbergs gymnasium. Resultatet vet vi nu. Platenskolan heter nu Platengymnasiet