Medevis historia enligt utdrag ur MEDEVIGUIDEN utgiven av Intresseföreningen MEDEVI BRUN författad av Ingemar Antonsson

Medevi källan mitt på skogen

Hur länge sedan var det, som man började använda källan mitt på skogen i Medevi? Vi kan nog med säkerhet fastslå att vattnet i källan, som rann mot norr, använts i nära 4000 år. Flera hällkistor bekräftar att det redan för 4000 år sedan fanns en fast befolkning i V Ny i Östergötland, och enligt sägnen är källan en gammal "kultplats".

Länsantikvarie Bengt Cnattingius från Linköping lät i V Ny utgräva hällkistor i Järsäter, Rustninge och Knösen åren 1926, 1928 och 1931, vilka bedömdes vara cirka 4000 år. Hällkistan vid Järsäter ligger 500 m väster om V Ny Kyrka vid vägen till Övralid, bakom Järsäters ladugård. Hällkistan vid Rustninge är belägen 3 km väster om Medevi Brunn vid nuvarande Västanvik. Och hällkistan vid Knösen finns väster om Nykyrka samhälle bortom gården. I V Ny Hembygdsmuseum finns pil spetsar och yxor, som härstammar från ytterligare en hällkista utgrävd vid Bona.

Det finns sägner om hur man i forna tider offrat till Oden, Njord och Frej i källan mitt på skogen. I vår fantasi kan vi tänka oss hur gudarna med sin båt lade till vid stranden av Vättern och vandrade stigen upp mot källan förbi Odens berg. Det är Njord, Skade, Frej och Gerd. Månne Järskalleby (tidigare Järdskadeby), en gård belägen 4 km söder om Medevi Brunn, fått sitt namn av Skade och den sköna jättedottern Gerd? Kanske har Heimer suttit vid källan och spelat på sin harpa för fosterdottern Aslög, även kallad Kraka, som speglat sig i vattnet. Måhända har August Malmström från Nubbekullen, som ofta besökte Medevi Brunn tillsammans med sin far Gustaf, blivit inspirerad av de uråldriga gårdsnamnen i trakten; Krakhult, Baggeby, Dansby, Ingesby m fl och på 1830-talet suttit vid källan och skissat på en av sina berömda tavlor "Heimer och Aslög".

Många av de gamla gårdsnamnen finns dokumenterade från 1200- och 1300-talen. Härstammar de från vikingatiden? Hade man sin kultplats i Medevi? Ar Baggeby uppkallat efter en viking vid namn Bagge? I så fall var det på hans marker som den märkliga källan var belägen.

Medeltiden

Vid medeltiden i slutet av 1200-talet fanns en mycket rik man, Gudmar Johansson, som ägde gods och gårdar i Västergötland, Närke, Ostergötland och Småland. Bland de gårdar han ägde kan nämnas Olshammar, Stjärnsund, Medevi, Asby och Tranås Qvaen. Han hade tre barn, två söner och en dotter. Magnus, Ulf och Katarina. Gudmar Johansson finns med på Gustaf Soops släkttavla från år 1667.

Sonen Ulf Gudmarsson gifte sig med Birgitta - dotter till Birger Persson Brahe. Hon blev senare känd som den Heliga Birgitta. Hon heligförklarades i Rom år 1391. De båda makarna kom med tiden att få åtta barn.

Karl: Han övertog föräldragården Ulf åsa och blev lagman av Närke, det var moderns älsklingsbarn trots sitt något äventyrliga liv och påstådda förhållande med drottningen av Neapel.

Birger: I tjänst hos kung Magnus, kom efter faderns död 1344 att ärva bl a Stjärnsund. Han var sin syster Katarina behjälplig att grunda Vadstena Kloster.

Märta: Var gift två gånger, hade tre barn bl a dottern Ingegerd, som efter Katarinas död blev abbedissa i Vadstena Kloster. Hon avsattes i början av 1400-talet p g a att hon till sina släktingar och till drottning Margareta av Danmark förlänade flera av klostrets stora gårdar - bl a Medevi.

Bengt: Sattes i Alvastra Kloster som barn, dog ung.

Gudmar: Studerade i Stockholm, men även han dog ung

Katarina: Som barn fördes hon till Risberga Kloster i Närke. Fadern gifte bort henne vid 14 års ålder med den förmögne Eggard von Kyren, av norsk härkomst. Katarina begav sig till sin mor i Rom år 1350. Efter sin mors död förde Katarina och Birger relikerna till Vadstena och verkställde de idéer modern hade om ett kloster.

Hon återvände till Rom och förmådde påven Urban VI att ge henne rättigheter att i Vadstena få göra avlater, som endast tidigare förekommit i Peterskyrkan i Rom.

Katarina var förebilden för Gustaf Soop, när han grundade Medevi Surbrunn.

Kung Gustaf Wasa

Då kung Gustaf Wasa på 1500-talet införde den lutherska läran i landet, innebar detta att alla kloster i Sverige skulle bort. Deras stora rikedomar tog kungen själv hand om och förlänade till släkt och vänner. Hans systerson Per Brahe d ä fick omkr. 1545 Medevi med underlydande gårdar i förläning av kungen. Per Brahe fick Medevi p g a att han i rakt nedstigande led var släkt med den Heliga Birgitta. Gustaf Wasa höll bröllop på Gripsholms slott för sin systerson Per Brahe, när denne äktade Beata Stenbock den 10 mars år 1549. Sonen Abraham Brahe, som var gift med Elsa Gyllenstiema, ärvde Medevi. Elsa Gyllenstiema var moster till Gustaf Soop och mor till Per Brahe d y. När Abraham Brahe avled gick Medevi över till hans syster, Sigrid Gyllenstiema, som var gift med Gustaf Soops morbror Johan Gyllenstiema. Deras son Casimir Gyllenstiema ärvde Medevi, och fick säterirättigheter. När han avled år 1640 gravsattes han i Klosterkyrkan i Vadstena. Det Gyllenstiemska gravkoret är beläget längst fram till höger. Casimirs bror, Johan Gyllenstiema, ärvde då Medevi sätesgård, eftersom Casimir var ogift. Han kom att till Medevi även lägga Borebool, en gård som låg mellan Baggeby och Medevi sätesgård. Johans dotter Sigrid ärvde Medevi sätesgård, hon var gift med Jöran Fleming. När han avled, beslöt sig Sigrid för att sälja Medevi sätesgård med underlydande gårdar till Claude Hägerstiema för 20.000 riksdaler.

Riksrådet Gustaf Soop

Gustaf Soop, som bodde på Stjemsund söder om Askersund, överkla-gade köpet, och åberopade sitt släktskap med den Heliga Birgitta samt att hans moster och morbror ägt Medevi. Hans argument höll, och den 8 okt 1674 fick han lagfart på Medevi säte sgård med underlydande gårdar. Gustaf Soop, som var generalguvemör åt änkedrottning Hedvig Eleonora, vari sitt andra äktenskap gift med sin syssling Christina, född

Soop, änka efter J. Oxenstierna, som fick säterirättigheter på Stjernsund 1637. Makarna Soop planerade omedelbart att på Medevi sätesgård förlägga Sveriges första hälsobrunn. Själva bodde de kvar på Stjernsund. Gustaf Soop lät bygga en landsväg mellan Vadstena och Medevi upp till Askersund, så gästerna någorlunda bekvämt skulle kunna ta sig till Medevi. Tidigare fanns Nykyrke Gästgiveri från 1644 vid den gamla vägen. Under vägbyggets gång utbröt en av de första strejkerna i landet - bönderna ville ha mer betalt.

Gustaf Soop kände till att en källa på hans nya marker använts sedan urminnes tider, men när den lutherska läran infördes i landet, stenade man och lade igen de gamla offerkällorna. Han visste att Sankta Katarina saligförklarats den 1 aug. 1489 på begäran av bl a Sten Sture d ä, och att källan i Medevi hade ett symboliskt sammanhang med hennes saligförklaring. Den lär därefter kallats "Sankta Katarinas källa". Han lät öppna en källa väster om Medevi sätesgård, men de prover för analys han sände till den då mest kände kemisten i landet, Urban Hiärne, visade att det inte rörde sig om något fullgott hälsovatten, liknande vattnet i Achen i Tyskland.

Från sina förfäder hade Gustaf Soop hört berättas om olika händelser som inträffat vid källan mitt på skogen. Exempelvis hade Sankta Katarina sänt kvinnor från Ulfåsa till Medevi för att där dricka och bli fruktsamma.

Orsaken var den "svarta döden" - digerdöden som härjade på 1300-talet. Hela socknar blev utplånade, det var därför viktigt att många barn kom till världen. Han hade troligen även hört legenden om den blinde munken, som höll vakt vid den heliga källan, han drack av vattnet och smorde in sina ögon med den blå hinnan och han bad till Gud och lade sig sedan att sova för natten. När han vaknade på morgonen hade han fått sin syn åter. I ännu en legend talas det om en krympling, som var bonde i Vadstena, han skulle med sin fora med spannmål upp till Askersund. Vid den heliga källan mitt på skogen stannade han för att rasta. Han bad och drack av vattnet, och lade sig därefter att sova för natten. När han morgonen därpå steg upp var han frisk och kunde lämna sin krycka.

När Sankta Katarina saligförklarades användes bl a en dikt av munken  Johan Benekinsson från Kalmar. En av stroferna lyder:

Hennes liv till dygd oss väcker,
hon i nöden hjälp oss räcker.
Dem som kval och krämpor trycka, ger hon bot och läkdom skön.
Blinda se och stumma tala,
döda vakna ur sin dvala,
lama lägga bort sin krycka,
hjälpta utav hennes bön.

I och med att Gustaf Soop kände till att källan med det undergörande vattnet funnits, lät han undersöka vattnet i den ena källan efter den andra, men Hjärne godkände ej något.

I oktober månad år 1677 skulle lantbrukaren på Baggeby gräva ett vattenhål åt kreaturen, och fann då en igensatt källa med stockar och stenar. Han tog omedelbart kontakt med Gustaf Soop, som genast lade märke till att det var ett märkligt vatten, det liksom bubblade, smaken och lukten var också egendomlig.

Han sände upp två buteljer av vattnet till Urban Hiärne, som vid analys fann att det var liknande vatten, som han tidigare, vid en resa till Achen i Tyskland, träffat på, när han på Riksdagens uppdrag skulle se hur en surbrunn fungerade. Urban Hiärne kom tillsammans med några vetenskapsmän till Medevi och Baggeby hage den 25 juli 1678, och där på platsen analyserades vattnet och det visade sig ha den rätta sammansättningen, och troligen var detta Katarinas heliga källa. Gustaf Soop lät uppföra en åttakantig byggnad av trä över källan, och taket var täckt av furuspån. Den 25 juli 1678 räknas som Medevi Surbrunns födelsedag, trots att en viss verksamhet tidigare bedrivits vid Medevi sätesgård, där man först trodde den rätta källan fanns.

Men Medevi sätesgård blev ändå platsen, där societeten bodde drygt hundra år framåt. Vissa byggningar uppfördes i Baggeby hage, bl a flyttades från Stjemsund en byggning 1678, nuvarande Resbyggningen mitt emot receptionen vid stora gången. Ett hospital för de fattiga byggdes på andra sidan landsvägen. Societetsgästerna och ägaren av brunnen skulle här bekosta vården. Idén att det skulle drivas ett hospital för de fattiga kom från Gustaf Soop och hans hustru Christina. Hon fick inte uppleva upptäckten av källan, då hon avled 1677 vid en resa till Amsterdam. Det var kyrkoherdarna i socknarna i Ostergötland, Småland, Västergötland och Närke, som valde ut de sjuka - de som bäst behövde få vård på hospitalet i Medevi. Förste läkare på brunnen blev naturligt nog Urban Hiäme, och här kom han i kontakt med änkedrottning Hedvig Eleonora, och blev hennes livmedikus, liksom han även blev för Karl XI och hans son Karl XII.

Mathias Soop

Sonen Mathias, 18 år, ärvde Medevi sätesgård och den nystartade hälsobrunnen. Riksrådet Gustaf Soop var en av landets förmögnaste män, och det blev svårt för Mathias Soop att förvalta sitt pund. Gustaf och Christina hade långt innan källan i Baggeby hage återfanns, sammanställt ett "Placat" - vilket konung Karl XI undertecknade den 6juni 1681. Detta Placat innebar att Medevi Surbrunn fick rätten att döma, vad gällde mindre förseelser. Brunnsintendenten, då lika med ägaren, satt som domare, Brunnssällskapet agerade som nämndemän. Det skulle finnas en rumormästare, som hade fjärdingsmans befogenhet. Han skulle inkassera böter, samt verkställa de straff som dömdes till förvaring finkan på vatten och bröd. Han skulle även verkställa om någon blev dömd till skampålen, att denne fördes dit, så att folk hade möjlighet att bespotta denne. Skampålen lär ha stått på torget framför Björn-byggningen. Domare var ägaren, från 1681 fram till 1706, då Kongl. Hovrätten i Jönköping tilldelade brunnsläkaren denna höga post såsom intendent och domare. Rumormästaren skulle bl a utkräva följande böter:

1. Den som med list eller våld intränger i ett rum som inte är hans, skall böta 200 daler silvermynt.
2. Om något oljud förorsakas medels dryckenskap, böte den 10 daler silvermynt.
3. Ingen - vem det än vara må, skall understå sig att med ord eller åtbörder, som kan giva någon förargelse, i kyrkan, eller förringa någon därutanför: Böte 50 daler i silvermynt.
4. Den som förer hundar med sig i kyrkan, eller i brunnsgården under vattendrickande: Böte varje gång 1 daler i silvermynt.
5. Alla uti föregående punkter stadgade böter, går till de fattige, och den som icke förmår lägga de ålagda böterna erläggs plikta med fängelse, eller stående vid pålen.

Det är tydligt att vid Medevi sätesgård är societeten mycket nöjda. Aurora Königsmark skriver i ett av sina brev - "Här i Medevi är det så överdådigt, och borden här är dukade med mera mat än hos själva konungen.

I Baggeby hage, vid den heliga källan, gick icke arbetet så fort som riksrådet Soop från början tänkt sig. Brunnsläkaren Urban Hiärne var bekymrad - likaså änkedrottningen, hon hade med Gustaf Soop vid flera tillfällen dryftat framtiden för surbrunnen. Han lär haft planer på att flytta Nykyrke Gästgivargård till Baggeby hage. Likaså förhandlades om att flytta V Ny medeltida kyrka ditupp, men Rotkirch på Blommedal tillika med bönderna satte stopp, liksom de gjorde vid vägbygget.

År 1688 tog det ljuva livet slut för Mathias Soop i flera avseenden. Medevi sätesgård med underlydande gårdar, liksom den nystartade surbrunnen såldes av kronofogden och alla gårdar skingrades. Medevi sätesgård ropades in av en man vid namn Nohlanvär från Skänninge. Ankedrottningen köpte för egna medel surbrunnen, för att den skulle kunna leva vidare. Hon införde även att 20 tunnor spannmål, årligen skulle gå till de fattiga uslingarna på Allmänna Lasarettet, eller som det då hette, hospitalet.

Mathias Soop försvann, skvallret gick, men han återvände aldrig. Ankedrottningen tillsatte sin förvaltare Jacob Du Reese att sköta brun-nen, men av naturliga skäl kom nu icke så många förnäma gäster, då Medevi sätesgård var frånsålt.

Änkedrottningen och Anna Maria Soop

Ankedrottningen upprättade på Medevi Brunn stadsplan för nuva-rande bebyggelse. År 1694 sålde änkedrottningen Medevi Surbrunn till kungl. rådet Axel Wachtmeister, hans maka var Anna Maria Soop, dotter till Gustaf Soop. Makarna Wachtmeister var bosatta i Stockholm på Blasieholmen.

Axel Wachtmeister var Karl XI:s närmaste man i sjutton år, och familjerna var goda vänner och umgicks. Deras dotter var sällskapsdam åt prinsessan Ulrika Eleonora. Axel Wachtmeister hade brevkontakt med V Ny pastorat, och begärde att till Medevi Brunn få en brunnspredikant. Det blev kyrkoherde Daniel Cnattingius, som blev den förste brunnspredikanten och han tjänstgjorde fram till sin bortgång år 1733.År 1697 avled Karl XI, två år senare Axel Wachimeister. Anna Maria Soop kom under sin tid att lägga ner mycket arbete och kapital på brunnen, både på societetssidan och vid Allmänna Lasarettet. Hon grundade även ett hem för tjänarinnor på Blasieholmen i Stockholm. Ankedrottningen rekommenderade Anna Maria Soop att gifta om sig med greve Carl Gyllenstierna, som sedan Gustaf Soops död skött änkedrottningens affärer. År 1706 höll så änkedrottningen bröllop för dessa båda på Stockholms slott.

Anna Maria hade i sitt första äktenskap fyra barn, två söner och två döttrar. Den ena dottern, som var hovdam, dog ung, en son avled av ett vådaskott, när han skulle rengöra sin fars gevär. Den andre sonen stupade i krig i Tyskland.

Det var en stor och välkommen händelse bland brunnsgästerna, då ett postkontor inrättades den 19april år 1719 i Medevi. År 1723 avled Carl Gyllenstierna, det föddes ej några barn i äktenskapet - han slöt sin egen ätt. Till V Ny kyrka skänktes 1723 en oljemålning föreställande honom Samma år skänkte Anna Maria Soop till V Ny kyrka en vacker silver-krona, vägande 343 lod, under kronan hängde ett silverlöv på vars ena sida var ingraverat: FÖRBANNAD VARE DEN SOM DENNA KRONA BORTTAGER.

Denna silverkrona stals från kyrkan i aug 1983 och är inte återfunnen. Anna Maria Soop avled den 17maj år 1735. Både hon och hennes båda makar vilar i gravkoret i Ytter Selö kyrka.

Anna Maria Soops dotter Eleonora Margareta - gift med Hans v Fersen av Ljung ärvde Medevi sätesgård och Medevi Brunn. Hon liksom modern lade ner ett omfattande arbete på Medevi. År 1745 lät hon vid Allmänna Lasarettet uppföra tre byggnader i timmer, nuvarande Lindgården, Prästgården och Herrgården. Prästgården samt Lindgården finns fortfarande kvar.

Den som vill läsa mer om Medevis historia hänvisas till Medeviguiden.