|
Det gamla Motala Som stad betraktat är Motala av sent datum, men staden har en historia, som går långt tillbaka i tiden. De äldsta skriftliga källorna går tillbaka till 1288, då konung Magnus Ladulås förlänade riddaren Knut Mattiasson en gård i Motala med tillhöran de fiske. Nästa gång påträffas namnet 1296 i samband med en arvhistoria. I ett den 31 december ovannämnda år daterat brev omnämnes, att fru Ingeborg Ulfsdotter enligt tidigare träffad överenskommelse med hennes avlidne make Åbjörn Sixtensson ägde besittningsrätten till vissa gårdar bl.a. Harokstorp, d.v.s. Hårstorp med tillhörande fiske in Motalum. Från 1300-talet förekommer åtskilliga fastebrev, och från de gamla gåvo- och fastebreven kan man hämta många upplysningar om gårdarna i Parochia Motala, d.v.s. Motala socken med Motala by. Om betydelsen av namnet Motala äro meningarna delade. Men både platsens läge och språkliga skäl talar för att professor Adolf Noreens tolkning, att Motala skulle betyda helgedomen vid vägmötet, är den riktiga. I Motala möts än i dag vägarna från Tylöskogens och Holavedens skogsbygder, från Medevi och Kristberg i norr och Vadstena och Skänninge i söder. Platsen för den hedentida helgedomen känner man inte till. Kanske låg den där kyrkan nu är belägen och möjligen var templet helgat åt de östgötska lokalgudarna Ull eller Njärd eller måhända båda. Detta kan emellertid endast bli en gissning. Det var strömmen, som gjorde Motala till en viktig plats redan i mycket avlägsna tider. Ända tills strömmen dämdes upp vid tillkomsten av kraftstationen fanns i Boren och Vättern gott om ädelfisk, lax, ål och harr-i bygden kallad ”vala". Fisket spelade också en stor roll i Motala. Men det fanns också andra faktorer, som bidrog till att göra platsen till en viktig ort. I strömmen fanns forsar och fall, och när vattenkvarnar började användas under medeltiden, byggde varje större gård i trakten en kvarn vid sitt fiskevatten. Bland för Motalabygden och dess invånare viktiga årtal under medeltiden kan nämnas 1361, 1374 och 1436. 1361 omnämns Motala kyrka för första gången. Man trodde länge, att den i ett fastebrev från 1361 omnämnda kyrkan vår Motalas äldsta, men vid den nuvarande kyrkans restaurering 1952-1953 upptäcktes ett murparti, som bedöms härstamma från förra hälften av 1200-talet. Medeltidskyrkan var synnerligen anspråkslös till sin utformning. Längden var 20 m och bredden 6.6 m. En del fynd av medeltida stortegel ger vid handen, att kyrkan varit välvd, långhuset antagligen med två och koret med ett valv. Medeltidskyrkan kvarstod i stort sett oförändrad till på 1600-talet. Den sakristia, som fanns på korets norra sida, hade antagligen byggts tidigare. På 1670-talet påbörjades en del om-och tillbyggnader. Bygdens stormanssläkter ville för sin ätt bereda gravplats i kyrkan, men då medeltidskyrkan var för trång, måste tillbyggnad ske. På Karlshult bodde släkten Kugelhielm, och en av dess medlemmar, överste Claes Kugelhielm, lät uppföra ett nytt kor, kallat Chorkyrkan F som invigdes 1674. Här inreddes ättens familjegrav, även utnyttjad av släkten Gyllenram. 1681 byggdes ytterligare ett gravkor, kallat Lindenäskyrkan, omkring 10 alnar i fyrkant. Det påbörjades av Hieronymus Lindeberg på Lindenäs till gravkor för hans ätt. Överste Lindeberg var under Karl XI:s danska krig kommendant i Landskrona och kapitulerade för danskarna. Åtgärden betraktades som landsförräderi, och översten blev arkebuserad. Jämte sin hustru, Ingrid Appelbom, som fullbordade Lindenäskyrkan, fick han sin grav i valvet. Om 1600-talskyrkan skrev Broocman ett århundrade senare, att den var "trång och thertill mörk af the under Hwalwen uppbyggde lectare, som mycket förtager dagsljuset". Efter många och långa utredningar beslöt man 1772 påbörja ett kyrkobygge utan att inhämta tillstånd av vederbörande myndigheter. Det 1774 fullbordade bygget är unikt så tillvida, att varken det förberdande förslaget eller de sent omsider insända ritningarna godkändes.
Duvedals kvarn - mjölnarbostaden och ölstugan - SOM en gång varit tingshus
Storgårds kvarn och Nykvarn samt Holms Norrgårds ägor. Fototfrån 1890-talet
Asps klädesfabrik låg vid strömmen nedanför Duvedalsbron
|
