LINKÖPING

Människan är ett däggdjur bland andra. Därför finns det anledning att se på inlärning och pedagogik ur ett biologiskt perspektiv.

Det anser zoologiprofessor Sverre Sjölander, som ser hjärnan som en hårddisk med ett stort antal program.

Han konstaterar att det är omöjligt att i alla lägen avgöra om ett beteende är inlärt eller medfött.

Men att den genetiska programmeringen betyder mycket råder det inget tvivel om. Sverre Sjölander exemplifierar med göken, som låter andra fågelarter ta hand om avkomman.

- Sedan sitter gökungen i boet som en fet padda och äter och äter. Men trots att den fötts upp av sädesärlor vet göken att den är en gök.

Vem lär göken av?

Den låter som en gök. Den vet att det är andra gökar som den ska fortplanta sig med. Den vet att den ska övervintra i Afrika och hur den ska ta sig dit.

Inget av detta har göken lärt av sina hårt prövade fosterföräldrar.

- Därmed inte sagt att djur är några automater, det finns alltid modifikationsmöjligheter, säger Sverre Sjölander.

Som biolog ser han inlärning som en individualisering av medfödda program.

-  Men pianospel kan väl inte var medfött? frågar han retoriskt.

Jodå, konstaterar han, människan har en medfödd förmåga att vifta med sina fingrar i olika kombinationer. Det klarar inte en hund

“Människan befinner sig bara 500 generationer från stenåldern. Vi har fortfarande samma grundkonstruktion och är programmerade utifrån de förutsättningar som då gällde.”

Nära stenåldern

Människan befinner sig bara 500 generationer från stenåldern.

Sverre Sjölander anser att vi fortfarande har samma grund konstruktion och är programmerade utifrån de förutsättningar som då gällde.

Exempelvis härleder han barns skepsis mot nya maträtter till stenåldern. Då fick man inte plötsligt obekant mat vid fem års ålder: “Om det här går att äta, varför har jag då inte fått det förut?”

Att “kreativt ifrågasätta och söka egen kunskap” var heller inget lyckat beteende för ett stenåldersbarn, enligt Sverre Sjölander. Om mormor sa att huggormar var giftiga gjorde barnbarnet bäst i att ta henne på orden.

Pluggskolan rätt OK

Sverre Sjölander anser att den utskällda “pluggskolan” har sina fördelar:

- Det finns saker man bör stoppa in i huvudet, även om man inte alltid har någon omedelbar användning för dem. Och barn tycker att det är roligt att lära sig saker utantill!

På stenåldern kan kvinnorna ha haft en central funktion för kunskapsöverföring och inlärning. Åtminstone finns det inga andra hypoteser till varför kvinnor bara är fertila under en del av sin livscykel. Om en stenålderskvinna överlevde till 45 års ålder hade hon troligen hunnit bli mormorsmor.  

“Big Mama”

- Då var hon för viktig för att belastas med amning och småbarn, utan satt där som en “Big Mama” eller Moder Jord och delade med sig av sin kunskap, säger Sverre Sjölander, som tycker att teorin är ganska tilltalande.

Att hypotesen inte gäller för män beror på att faderskap är en betydligt mer osäker historia.

- Och så behöver män förstås inte amma.

Efter nazismen och dess folkmord var biologin fullständigt skandaliserad som vetenskap.

Motpolen till det biologistiska synsättet på människan är behaviorismen, som lär att arvet saknar betydelse och att miljön istället betyder allt. Ett synsätt som anammades i det forna Sovjetunionen. Där förnekades individuella skillnader till den grad att man vägrade erkänna existensen av DNA.

Individer är olika

Sverre Sjölander konstaterar att oviljan att se individuella skillnader var en fullständigt naturlig motreaktion efter den extrema biologismen.

- Men individer är olika, och alla barn kan inte lära sig vad som helst, när som helst och hur som helst!

När Sverre själv gick i skolan sorterades eleverna med jämna mellanrum för att avgöra vilka som dög att gå vidare till realskola och gymnasium.

Den enhetsskola som infördes på 1950-talet tog i sin tur ingen som helst hänsyn till individuella skillnader, enligt Sverre Sjölander. Än starkare behaviouristiska tendenser ser han hos 1970-talets pedagogik, med paroller som “Alla kan sjunga”.

Men det kunde inte alla.

“Världsrekord”

- Om någon inte visste skillnaden mellan “Du gamla du fria” och “Helan går” var det lärarens fel.

Sverre Sjölander är inte främmande för påståendet att den svenska skolan är världens mest reformerade:

- Det har varit mer läxor, mindre läxor, låt eleverna göra sina egna läromedel, släng skolböckerna i väggen.

Vidare tycker han att det är både pinsamt och upprörande att det skärs ner på gymnastiken skolan.

- Detta trots att man vet att den motoriska inlärningen pågår hela dagarna.

Sverre Sjölander efterlyser en större ödmjukhet inför barnet och dess biologiska förutsättningar, liksom för läraren som professionell pedagog.

DAG ANDERSSON

013-280166

dag andersson@corren.se