Efter Avtal 2000 sticker dom som kan (Skolvärlden nr 17 oktober 1998)

Mikael Falk har jobbat som So-lärare på högstadiet i snart 20 år, först i Hörby och numera på Dammfriskolan i Malmö. Genom åren har det blivit mycket funderande kring det här med skola, och den här hösten lägger han sista handen vid en bok "En satans skola" som han räknar med kommer ut till våren.  

Medlem i LR har Mikael Falk varit sedan studietiden. Nu tycker han att facket är på fel väg. 

LR bidrar själv till utarmningen av skolan, säger han till Skolvärlden. Lärarbristen är till stor del avtalets fel. 

På vilket sätt då? 
Folk tycker Avtal 2000 är uruselt. De som kan söker sig bort. 

Vilka är det som får andra jobb? 
De utåtriktade lärarna med stor social kompetens. Och det oberoende av vilka ämnen de har. 

Du är själv kvar. 
Visst har jag sökt jobb utanför skolan, men jag är väl inte tillräckligt duktig. 

Vad är det för fel på Avtal 2000? 
- Det värsta är bundenheten till skolan. Jag valde läraryrket bland annat för den stora frihetens skull. Nu försvinner den, och det kan inte kompenseras av ett par hundralappar till i lön.  
- Fackets roll borde vara att pejla medlemmarnas önskemål och sedan driva dem till 100 procent. i fråga om Avtal 2000 har det gått till alldeles tvärtom. Toppfolket har bestämt vad vi ska tycka och nu går all energi åt till att försöka övertyga gräsrötterna om att Avtal 2000 är bra. 
- Det är det största sveket, det att man behandlar oss medlemmar som om vi vore för dumma för att förstå vårt eget bästa. 

Men medlemmarna har ju själva valt dem som sitter i beslutande ställning i förbundet.Har inte demokratin fungerat? 
Den representativa demokratin fungerar inte. Ute på lokalplaner är det en liten klick som styr, medan majoriteten är tyst. 

Beror inte skolans problem snarare på bristen på resurser än på Avtal 2000? 
- Det finns inte någon brist på resurser i skolan. Se bara: vi har den största lärartätheten i världen. 
- Däremot används resurserna fel, och grundproblemet är att det är för många dåliga lärare. Det finns inget fungerande ut-värderingssystem, utan dåliga lärare får fortsätta termin efter termin. 

Hur ska utvärderingen gå till? 
- Skolledarna måste börja gå ut i klassrummen och följa lä-rarnas arbete. Det sker nästan inte alls idag. Jag har under mina år i skolan i stort sett bara fått artighetsbesök av rektor. 

- Minst en gång per år borde lärarna få en serie besök, och om rektor märker att en lärare inte funkar så måste han följa upp noggrannare. Det kan behö-vas stöd av något slag, en mentor eller liknande. 

- Lärare borde också gå mer in till varandra för att få nya praktiska tips, men det är nästan tabu. Många lärare är dåliga och vill inte ha andra lärare som vittnen. Elever som klagar viftar man bara bort. 
- Eleverna ska också ha en roll i utvärderingen. 

Hur då? 
- Genom enkäter. Jag har själv frågat mina klasser vad de tycker om mig som lärare och det har varit både positivt och negativt. 

Hur ska en bra lärare vara? 
- Det allra viktigaste är att man kan skapa lugn och ro och ett bra arbetsklimat. Väldigt många fallerar på denna grund-läggande punkt, och då kvittar det ifall de har 15 elever i en klass eller 30. 

- Det i sin tur leder till att man måste sätta in speciallärare och resurslärare och allt vad det heter. Det bidrar till lärarbristen. 

Att klara en klass" är det något man kan lära sig? 
- Delvis är det så. Tyvärr far blivande lärare väldigt lite utbildning i praktisk klassrumsteknik. Där kan jag bara rekommendera det som amerikanen Michael Grinder har skrivit. 
- Delvis är det frågan om per-sonlighet. Tyvärr är det fel typ av människor som blir lärare. 
- Det är de förlästa, tysta eleverna som går vidare och blir lärare, inte de pigga busarna. 
- Det är lättare att lära en pigg busare de ämneskunskaper som behövs än att lära en förläst akademisk typ den sociala kompetens som krävs för att få en klass att fungera. 

Vad behövs mer av en bra lärare? 
- Att använda ett språk som eleverna förstår, är en sådan sak. En annan är att variera sin undervisning och göra så att det blir roligt. Det måste vara roligt skolan. 

Är du kul själv? 
- Jag har varit bättre. Men man tappar sugen när man aldrig får någon uppskattning. 
- När jag ville att lärarskickligheten skulle vara avgörande vid den individuella lönesättningen, fick jag höra av rektor att "vi förutsätter att alla lärare gör ett fullgott jobb". Med den inställningen förstår man att det inte kan bli någon utveckling skolan. De som premieras är rövslickarna som springer och presenterar flummiga projekt. 

Ämneskunskaper -  du har inte nämnt att en duktig lärare ska ha goda ämneskunskaper. 
- Det är inte där det brister. Jag tror inte att man träffar på någon utbildad lärare idag som inte har tillräckliga ämneskun-skaper. 

Till sist: vad är det bästa med lärarjobbet? 
- Som sagt, friheten har varit väldigt viktig. Jag vill kunna ge järnet några lektioner och sedan gå ut och ta en promenad. 

- Den friheten har försvunnit idag. Tyvärr har lärare också börjat hålla koll på varandra. Det har blivit lite av 1984-stämning på många skolor. 

- Annars är kontakten med det uppväxande släktet det stora positiva med jobbet. Man har en enorm möjlighet att göra något vettigt genom att påverka eleverna åt ratt håll. Särskilt på högstadiet kan man bidra till att eleverna utvecklas till bättre människor.