Bemärkta personer i museets historia

Följande biografier är av utrymmesskäl något nedskurna 
från originalet .

Nedtecknat av distriktsöverlärare Einar Sjöö 1970.

 

Hjalmar Flodin var född den 2 december 1869 och avled den 8 juli 1938. Efter studier vid Norrköpings Tekniska läroverk, som han på grund av sjukdom måste avbryta, kom han först som medhjälpare i sin faders C.O. Flodin, affär i hörnet Bispmotalagatan - Platensgatan (Flodins hörna) och sedan som innehavare av den gamla firman. Han hade säkert drömt om en annan uppgift i livet, mindre prosaisk än affärsmannens, och man kan utan att begå någon orättvis bedömning av Hjalmar Flodin säga att han av pliktkänsla och lojalitet kom in på en levnadsbana, som för honom blev en prövning. Naturen älskade han, särskilt sin vackra hembygd med dess rika flora och fauna, och att bevara denna åt kommande generationer var säkert en av orsakerna till hans initiativ till bildandet av Motala Museiförening, åt vilken han ägnade allt sitt intresse och där han hade sitt hjärta under mer än 25 år.

 

Hugo Andersson var en helt annan typ än den tillbakadragne Hjalmar Flodin. Han var son till den frisinnade riksdagsmannnen Jonas Andersson i Häckenäs och hade från fädernehemmet ett levande intresse för samhälleliga angelägenheter. Efter det demokratiska genombrottet var det därför naturligt, att han invaldes i stadsfullmäktige, där han genom sina skarpa inlägg åstadkom en hel del oro i den tidigare helt urkonservativa församlingen. Hans uppsåt var redliga och han var varmt besjälad av att gagna sin stad. Han var bl.a. en mycket intresserad hembygdsvän, som tog livlig del i grundandet av Motala museum, för vars utveckling och förkovran han visade stort intresse. Hugo Andersson avled hastigt den 5 december 1927. Och förvisso förtjänar Hugo Anderssons minne att äras och aktas för kommande tider.  

 

 

Det är inte lätt att ge en rättvis bild av Georg Scheutz. Som redaktör för Motala Posten representerade han en konservatism, som i varje reform i frisinnad riktning såg en fara för samhällets bestånd, och denna sida av hans väsen kom gärna till synes i polemiken mot politiska motståndare. För Motala Museiförening betydde Georg Scheutz mycket. Annonser tog han gratis in i sin tidning och hans artiklar om museet och dess verksamhet hedra honom och hans minne.

 

 

 

Anton Georg Olofsson var en av pionjärerna vid tillkomsten av Motala museum. Som ordförande och intentent för konstsamlingen tillhörde han under många år styrelsen och blev dess andra hedersledamot. Han hyste ett livligt konstintresse, målade själv och donerade till museet både konstverk av egen hand och av den nu i Amerika verksamme sonen, konstnären Georg Olofsson. Anton Georg Olofsson deltog under sin krafts dagar livligt i museets verksamhet. Han var en typ som tillhör det förgångna och hans minne bör med tacksamhet bevaras.

 

 

 

Ernst Henricson var bl.a. sparbankskassör och hade sina rötter i den östgötska jorden, vilket kanske var ett av skälen till att museets motto: "Känn din hembygd, dess natur och minnen" också kan sägas vara hans eget. Han var en stor idealist, som visserligen inte tillhörde stiftarna, men som genom hängivet och plikttroget arbete gjort detsamma ovärderliga tjänster. Personligen var Ernst Henricson en blygsam man, som museet och samhället står i stor tacksamhetsskuld till för hans kulturella insats.

 

 

Ragnar Bendelius var född i Karlstad den 6/1 1892, avlade studentexamen vid stadens läroverk 1912, studerade vid Konstakademien 19091911 och avlade teckningslärareexamen vid Högre Konstindustriella skolan 1915. Han fortsatte därefter sina akademiska studier vid Lunds universitet, där han avlade fil.kand.examen i konsthistoria, religionshistoria samt filosofi och psykologi. Under 12 år intill pensioneringen tjänstgjorde han som konsulent i Kungl. Skolöverstyrelsen .Ragnar Bendelius invaldes 1957 i Motala Museiförening och blev snart dess ordförande, vilken post han innehade till sammanslagningen med Motala Hembygdsförening.

 

Tage Pettersson var museets äldsta trotjänare. Han kom med i styrelsen 1921 och har tillhört densamma alltifrån detta år t. o.m. fusionen Motala Hembygdsförening 1969.Tage Pettersson var genuin motalabo, född vid Motala Verkstad den 5 februari 1894 för övrigt i den byggnad där en av vårt lands äldsta Lancasterskolor grundades och hade sina undervisningslokaler under Frasers tid. Efter avslutade studier vid Motala Samskola inträdde han 1912 i Kraftbolagets tjänst, där han under många år med plikttrohet och nit skötte kassörtjänsten. Han hann även ägna sin tid åt landstormsrörelsen, inom vilken han konstituerades till kapten år 1941.För Museiföreningen har Tage Petterssons verksamhet varit av oskattbart värde. Hans kärlek till hembygden är känd och omvittnad, och man kan utan överdrift säga, att Tage Pettersson varit föreningens klockarfar, som haft allting att bestyra. Han har fungerat på alla poster, som sekreterare, kassaförvaltare och intendent och under kritiska år även som ordförande. Museet och dess styrelse står i stor tacksamhetsskuld till denne om samhälllets kulturvård högt förtjänte man, och det är mig personligen en stor glädje att få närvara vid det tillfälle, då min gamle skolkamrat och vän erhåller en mycket välförtjänt belöning för sina insatser i samhällets och Museiföreningens tjänst. Ett utmärkt porträtt av honom, utfört av Ragnar Bendelius, är införlivat med museets konstsamlingar.