VAR SÅ DET BÖRJADE

Året var 1822.

Sverige hade genom 1808-09 års krig med Ryssland förlorat Finland.

Starka röster höjdes för att "inom Sveriges gränser erövra Finland åter" som skalden Esaias Tegnér uttryckte sig.

Ett exempel på dessa strävanden kan skapandet av Göta Kanal anses vara. Sedan Gustav Vasas tid  - enligt dunklare källor ända sedan Torkel Knutssons och Sten Stures d. ä. tid  - hade man varit inne på idén att förena Sveriges öst­kust med dess västkust medelst en grävd vatten­väg. Bristen på pengar och avsaknaden av en kraftfull ledare för projektet hade dock hindrat ett förverkligande av byggnadsplanerna.

Nu framträdde emellertid en man, som med osedvanlig energi på ett övertygande sätt häv­dade att en kanal snarast borde byggas. Hans namn var Baltzar Bogislaus von Platen, sjöofficer, sedermera utnämnd till greve, amiral och riksståthållare i Norge. Länge hade han umgåtts med tankar om ett "riksdike". I sin egenskap av militär ivrade von Platen starkt för det dåtida s.k.  centralförsvarssystemet. I detta ingick såväl an­läggandet av Karlsborgs fästning som Göta Ka­nal. År 1806 utgav han "Avhandling om kanaler genom Sverige med särskilt avseende å Vänerns sammanbindande med Östersjön".

Avhandlingen väckte regeringens intresse. Det skulle snart visa sig att det ej rådde minsta tvivel om von Platens kraftfullhet såsom ledare av kanalbygget. Hans energi, stridbarhet och viljestyrka kom även väl till användning när det gällde att skaffa fram erforderligt kapital för ett så kostnadskrävande byggnadsverk som det här var fråga om.

KANALEN  - VERKSTADEN Nu kanske någon frågar sig vad Göta Kanal har med Motala Verkstad att göra. Svaret är att man inte kan skildra den enas historia utan att komma in på den andras. Utan en verkstad för repara­tionsarbeten m m ingen kanal, utan kanalen hade Motala Verkstad ej grundlagts så tidigt som skedde - om det nu överhuvudtaget alls hade anlagts någon verkstad av betydelse i motalatrakten - en typisk jordbruksbygd. Vid 1809 års riksdag framfördes förslag om byggande av Göta Kanal. 1810 beslöt riksdagen att arbetet skulle utföras och den 24 maj samma år togs de första spadtagen vid Motala. Så små­ningom grävde man vid 16 olika arbetsstationer längs den av skotten Thomas Telford utstakade sträckningen.

Ett tiotal år senare var kanaldirektionen ense om att man var tvungen att anskaffa ett mudderverk med ångmaskin för att man skulle kunna klara den åtagna uppgiften. Vid denna tid var England den klart ledande nationen på teknikens område. Det var därför helt naturligt att man vände sig till en engelsk firma, Bryan, Donkin & Co i Lon­don, för inköp av mudderverket, en del verktyg och några svarvar. Alltsammans levererades i delar sjövägen till Göteborg. Eftersom von Platen behövde sakkunnig hjälp med uppsättningen av mudderverket och de övriga maskinerna anställde han den 22 april 1822, på rekommendation av bl a Telford, verkmästaren Daniel Fraser från den engelske leverantören. Mr Fraser skulle även instruera de svenska arbetarna i skötseln av mudderverket och lära dem att rätt hantera verktygen och svarvarna.