Motiv från Samuelsberg

Köpingen blir stad

Genom ett kungligt brev av den 15 oktober 1880 erhöll Motala köping stadsrättig­heter och fick därigenom liksom andra städer magistrat och rådhusrätt. Till ytvidden var den nya staden den minsta i riket när stadsrättigheterna trädde i kraft 1881. Till borgmästare hade utnämnts häradshövdingen Wilhelm Bille och rådhusrätten och magistraten bestod för övrigt av de illiterata rådmännen färgerifabrikören Frans Julius Westerström och grosshandlaren Victor Hyden.

Det gick emellertid långsamt med inrättandet av de organ, som föreskrivits i förordnandet om städrättigheter, bl.a. val av stadsfullmäktige. Medborgarna fortfor att utöva sin beslutanderätt vid kommunalstämmorna i allmän rådstuga, och man var till en början ovillig att avstå från detta system till stadsfullmäktige. Motståndet tycks ha kommit från innehavarna av högsta röstetalen.

Man röstade på den tiden enligt fyrksystemet, d.v.s. man röstade efter inkomst och förmögenhet. Detta medförde, att de bäst situerade bolag och företag av olika slag innehade de flesta rösterna medan de "lågavlönade" som det heter i våra dagar endast ägde några få röster och saknade möjligheter att påverka besluten. Högsta fyrktalen under 1870-talets stämmor hade Göta kanalbolag och Motala Verkstads AB, som företräddes av utsedda representanter. Sammanlagt torde dessa båda företag ha ägt c:a 20.000 röster.

Men allmän rådstuga var emot gällande lag och förordning och måste upphöra, fast man spjärnade emot i det längsta. Strax efter stadsbildningen hölls allmän rådstuga, varvid framlades förslag, att beslutanderätten skulle överflyttas till stadsfullmäktige. Vid sådana frågor gällde inte fyrktalet, utan man röstade per capita. Vid omnämnda stämma röstade 1104 personer för förslaget och 597 emot. Det krävdes emellertid två tredjedelars majoritet för att förslaget skulle ha gått igenom, varför man måste göra om proceduren. Ny rådstuga hölls, och denna gång antogs förslaget med överväldigande majoritet.

Val av stadsfullmäktige hölls omedelbart och dessa trädde i funktion fr.o.m. ingången av 1882. 1 Motala första stadsfullmäktige invaldes följande 21 personer: Grosshandlare Carl Nilsson tidigare innehavare av hotell Prins Oscar-, byggmästare A. Carlsson, grosshandlarna A. Hyden, Victor Hyden, John Andersson. O. Gylling och Thure Liljedahl, telegrafkommissarie S. A. Hollertz, major O. Zander, buntmakare C. Andersson, garvare G. Kjellman, kakelfabrikör E. Törnqvist, sockerbagare O. Lagerström, kammarherre C.W. Pereswetoff-Morath, handlande V.B. Sandberg, köpingsläkare dr. 1. Bohnsack, direktör V. Dahlander, handlande J. A. Nordsten, postmästare T. Hagberg och rektor J. Lindau. Till stadsfullmäktiges första ordföran­de valdes den för sin vältalighet kände telegrafkommissarien S. A. Hollertz, till vice ordförande major O. Zander och till sekreterare härdsskrivare Sjövall.

Den 8 oktober 1881 invigdes Stadshuset, nuvarande Stadshotellet, där fullmäktige höll sina sammanträden. Från hotell Prins Oscar flyttade även rådhusrätten och magisraten. Rådhusrättens sessionslokal kallas än i dag Rådhussalen.