Motala Rundradiostation på området Bondebacka var under åren 1927­/1962 en symbol för rundradion i Sverige. Anropet "Stockholm - Motala ...."  blev ett begrepp och inledde alla programsändningar. Radiostationen har bevarats som representant för tidig rundradiomiljö och sändarteknik.

Regelbundna utsändningar av program anses för Europas del ha börjat i Holland år 1919. De första egentliga provsändningarna i Sverige började under år 1922. Riksdagen beslöt år 1924 att rundradioverksamhet skulle ordnas så att televerket (dåvarande telegrafverket) tog hand om det tekniska och det nybildade AB Radio­tjänst skötte programverksamheten. Det hela skulle finansieras genom radiolicenser. Den 1 januari 1925 började den svenska rundradion sin verksamhet. Telegrafverket hade sändare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom fanns ett antal mindre sändare med liten räckvidd, anordnade av lokala radioklubbar på olika platser i landet.

Vår första rikssändare var Motala 30 kW långvågssändare som togs i drift sommaren 1927. Då använde man för första gången anropet "Stockholm-Motala". Sändaren var på sin tid en av de kraftigaste i Europa. Den är nu centralt uppställd i stationens äldsta del. Sändaren var byggd helt öppen med enbart ett skyddsräcke mellan personal och livsfarliga spänningar.

30 kW-sändaren från 1927. Från början upptog apparaten hela utrymmet. Enheterna har nu _.flyttats ihop för att ge plats åt övriga museiföremål.

Sändarhallen med 150 kW-utrustningen är i stort sett oförändrad sedan 1930-talet. Både och "nya" sändaren är av fabrikat Marconi, England. De största radiorören - Marconi"s typ CAT 14 - väger 50 kg och hanterades med en särskild vagn. Från manöver­borden i sändarhallen kontrollerades hela sändarut­rustningen. Två man tjänstgjorde på ett driftpass.  

Rundradiotekniken utvecklades snabbt i bör­jan av 1930-talet och allt större stationer byggdes. Störningar från kraftigare utländska sändare försämrade efterhand mottagningen från Motala. Telegrafstyrelsen fann det nödvändigt att nu bygga ut Motala-stationen med en utrustning för högsta tillåtna effekt, 150 kW. Mast- och antennan­läggning behölls i stort sett oförändrad. Den nya stationen togs i bruk i början av är 1935 och var i drift till år 1962 då den ersattes av sändaren.i Orlunda någon mil bort i trakten av Vadstena.

Provning och injustering av 30 kW-sändaren,våren 1927

Vid mitten av 1920-talet medförde intresset för rundradion att man bildade radioklubbar på olika platser i landet. Radiosändare köptes eller byggdes och man sände egna lokalprogram och från och med år 1925 även riksprogrammet. Sändaren på bilden byggdes i Karlstad. Till ut­rustningen hörde ackumulatorer för glödström och roterande omformare för anodspänningen som kan ha varit 1500-2000 volt. I museet finns även en mindre sändare, byggd i Karlstad år 1922, ett av de allra äldsta föremålen.

Den äldsta. större sändaren kommer från Karlsborgs radiostation och är tillverkad av Telefunken. Från början var det en ren telegrafisändare som användes för fasta radioförbindelser med utlandet.

År 1926 försågs sändaren med anordningar - en s k modulator - så att man kunde sända rundradio. Under cirka ett års tid sändses riksprogrammet på långvåg med ungefär samma våglängd som Motalasändaren senare kom att få. Denna sändare anses vara en av museets rariteter (bilden nedan.)

Bilden nedan visar spolarna där sändarens effekt förs till antennen.

Rundradiosändningarna på långvåg och mellanvåg når utanför landets gränser men för att ge en fullgod möjlighet att lyssna på radioprogram från Sverige i andra världsdelar är man hänvisad till sändning på kortvåg.

Under år 1937 började man sända på kortvåg från Motala med en mindre sändare. Den är tillverkad av svenska fö­retaget AGA-Baltic. Man sände på 25- och 49-meters­banden med en effekt av 0,75 kW. Sändaren utbyggdes efter en tid till 12 kW vilket då var en imponerande ef­fekt. En likadan sändare för 19- och 31-metersbanden togs i drift sommaren 1939. Dessa båda kortvågssändare var under andra världskriget Sveriges röst ut i världen. En av 12 kW-sändarna från 30-talet ingår i museet.  

Försökssändningar med FM-rundradio började på 1940-talet i Stockholm. Den första FM-sändaren var placerad i Mosebacke vattentorn på Söder. Därmed bör­jade en ny epok inom tekniken att distribuera rundradioprogram. Sändaren som användes finns nu i museet.  

Vid den tiden fanns inga rundradiomottagare för FM tillgängliga på marknaden. Ett mindre antal mottagare för dessa försökssändningar tillverkades av Svenska Radioaktiebolaget. Mottagaren arbetade på endast en frekvens och någon sta­tionsskala behövdes inte. Eftersom man utgått från en vanligt förekommande radiomottagare ersattes skalan med en ornamenterad glasskiva.