Endast
första anhalten var
beslutad i förväg då vi startade resan. Vi skulle hälsa på
några bekanta i Bryssel och se den stad som vi som EU-medlemmar
sänder så mycket pengar till.
Vi ställde husbilen på campingplats
i Grimbergen norr om Bryssel. Värdfolket hämtade oss
med bil och visade oss under några dagar bl.a Europaparlamentet, Manneken
Pis, Grand-Place
och Waterloo. |
Vi blev kvar i Belgien en dag längre
än tänkt då värdfolket tipsade oss om två platser vi borde
se nämligen Brygge |

och Dinant
Med hjälp av en ställplats i Gent besåg vi dessa vackra och
intressanta platser och beslöt sedan att även besöka den
andra Europaparlamentsplatsen i Strassbourg. |

Efter övernattning på ställplats i Metz vid Moselstranden kom
vi till Strassbourg en förmiddag och kunde med hjälp av en
kanalfärd se de centrala delarna av staden med mycket gamla korsvirkeshus
och
Europaparlamentsbyggnaden

|
Vi
hade nu kommit överens om att fortsätta till Medelhavet och återse
några av de platser vi tidigare besökt med husvagn för 20 år
sedan och med någon av de många bussresorna vi gjort därefter.
Färden
från Strassborg till Cavalaire-sur-Mer gick via två ställplatser
som skulle varit omöjliga
att hitta utan GPS-koordinaterna i den medhavda ställplatskatalogen.
En låg mellan Dole och Lyon och en i orten Cuges-les-Pins öster
om Aubagne.

|
I Cavalaire-sur-Mer tog vi in på en campingplats (Bonporteau)
och stannade i tre dagar. Vi kunde nu konstatera att
vattentemperaturen i Medelhavet en bit in i juni kunde vara så
låg som 16 °C om vinden varit nordlig några dagar. 
|
Vi fortsatte sedan österut för att återse den lilla
pittoreska orten Ramatuelle och kom dit lagom till lördagstorg-
handeln och fick skjuts upp från parkeringsplatsen av ett litet
lilleputt-tåg. Från
Ramatuelle kunde vi se Plage de Pampelonne och campingplatsen
Les Tournels där vi varit flera gånger med husvagn, men nu
hade vi spejat in en ställplats (Bonne Terrasse) i anslutning
till stranden. Där fanns plats och vi stannade och badade ett
dygn.
 
|

Jag
gjorde också en ny bekantskap med en slags manet med segel. En
liten blåaktig, fransig 5 cm bred oval skapelse med ett
genomskinligt segel. En hel armada kom emot mig vid ett kvällsdopp.
|
Vidare
österut och ett besök i Saint Tropez. Det finns en stor
parkeringsplats vid hamnen, men där kan inte husbilar köra in.
En röd-vit ribba släpper bara personbilar under sig. Eftersom
vi var där under försäsong hittade vi en parkeringsplats längs
en gata och efter en liten promenad kunde vi sitta ned på
trottoarserveringen och dricka en Coca Cola för 50 kronor och
insupa atmosfären i den mondäna hamnen
 
|

Efter
en övernattning på en campingplats utanför Antibes och en kvällspromenad
i staden fortsatte resan mot San Remo. Vi hade rekat en ställplats
väster om stadskärnan och efter en vådlig färd med hårnålskurvor
från motorvägen hittade vi den också i verkligheten. Den var
gigantisk och också långtradare stod där. Vi kunde dock bada
från den klippiga stranden och på kvällen tog vi en rejäl
promenad in till staden och återsåg bland annat gamla sta´n
med sina närmast osannolika gränder.
|
Resan
fortsätter mot Alassio där vi hittar en extremt kuperad
campingplats öster om staden med mestadels campare med
exceptionellt ovala hjul. Ja, skall sanningen fram så hade
campingvagnarna kanske inga hjul alls. Reglerna för camping i
Italien måste vara väsensskilda från de i Sverige. Vi
stannade där i tre dygn och åkte buss in till staden för att
promenera på den kommersstinna strandpromenaden
 
|
Nu
började vi längta hem och bestämde oss för att lämna
Medelhavet och börja styra norrut. Jag hade hört namnet Verona
i musiksammanhang och vi bestämde oss för att utforska staden.
Efter att ha passerat Lago de Gardas sydspets började vi leta
efter en ställplats utan angivna koordinater. Vi hittade den ej
men efter en lyckosam parkering nådde vi ett turistkontor och
fick tips om en större betalparkering där även husbilar kunde
stå. Från denna plats tog vi en kvällspromenad in till stadskärnan.
|

Vi
hade gått ett halvt varv runt den antika amfiteatern då vi såg
ett biljettkontor. Vi gick in för att se vilken föreställning
som gick den kvällen utan avsikt att köpa biljetter, men kom
ut med två biljetter till stenbänkar högt uppe på ”läktaren”.
Eftersom vi inte planerat operabesöket var vi varken varmt klädda
eller hade något att sitta på, vilket vi djupt ångrade i
slutet av den 4 timmar långa föreställningen av Verdis Aida.
Halv två på natten vandrade vi till husbilen och undrade om vi
skulle klara oss från upplevelsen med hälsan i behåll.
|
Vid genomläsning av turistbrochyrer nästa morgon visade det
sig att vi inte sett allt av intresse i Verona, så det var bara
att ta en ny runda för att bland annat se Julias balkong och en
2000-årig bro.


|

Vi
pustade därefter ut tre dygn på en campingplats på den östra
stranden av Lago de Garda och fortsatte därefter till en ställplats
i Trento där vi lyssnade på en utomhuskonsert.
|
Nästa dag fortatte vi till en campingplats utanför Erpfendorf
i Österrike där vi skulle träffa min svåger och svägerska
som skulle bo två nätter på ett hotell. Det var tänkt att vi
skulle hälsa på dem på hotellet, men fick reda på att hotellägaren
inte ville att vi skulle ta husbilen dit för att äta middag för
då kunde polisen ta oss!!! Min svåger hämtade oss i bil!
Uppenbarligen är husbilar inte väl sedda i Österrike. Kollar
man deras lagar så framgår det att det är förbjudet att övernatta
i husbil utanför campingplatser. Men att använda husbilen som
transportmedel borde väl vara tillåtet?

Vädret
var uselt i Erpfendorf och molnen rullade på bergssidorna så
vi såg inte en skymt av bergstoppen Wilder Kaiser. Vi bestämde
att det fick vara nog nu och efter två dygn trampade vi åter
fosterlandets jord.
|
Efter
25 dagar och 520 mil kunde vi se tillbaka på en resa som lämnat
många fina minnen. Då man inte kan parkera en husbil lika
enkelt som en personbil måste man acceptera att man får
promenera en hel del och inte vara rädd för att använda
lokaltrafiken. De som funderar på att köpa en husbil längre
än 6 m bör nog fundera på att köpa husvagn istället.
Använder man ställplatser kan man minska övernattningskostnaderna
ordentligt.
Att åka på motorvägarna i Frankrike och Italien med
husbil kostar 50% mer än med en personbil och lika mycket som
bil+husvagn. Åker man genom Österike får man betala en summa
som beror av hur länge man tänker stanna. På motorvägarna kör
långtradarna i 90 km/h och
personbilarna i
minst 120 km/h Då
vår husbil går bäst i 105-110 km/h blir det många omkörningar.
Robert
Ekinge |