Tyvärr fick lärarna rätt (Dagens industri 25/4) 

Göran Persson blev rikskänd på riktigt när han som skolminister trumfade igenom kommunaliseringen av skolan. Nu har Riksrevisionsverket, RRV, granskat skolans utveckling under dess nya huvudman. Hur ser verkligheten ut? Stämmer den med intentionerna? Dessvärre visar rapporten att de lärare som demonstrerade sin djupa misstro mot kommunpolitiker som utbildningshuvud hade fog för sin oro. Det som skulle ha blivit en avreglering och öppning för nya idéer har blivit ökad byråkratisering, politisk detaljstyrning och krympande ekonomiska resurser.

RRV-RAPPORTEN kommer rätt i tiden. I dag lördag samlas socialdemokratiska skolpolitiker till konferenser runt om i landet för att diskutera den framtida skolan.
Carl Bildt har hållit linjetal om skolan. Han kräver en kvalitetsrevision också inom den kommunala skolan, inte bara inom friskolorna.
Skolminister Ylva Johansson talar om att "straffa" skolor som inte håller måttet och diskuterar att införa ytterligare ett statligt kontrollorgan  en nationell inspektionsnämnd som ska knytas till skolverket. Kravet på kvalitet är ett steg i rätt riktning men samtidigt ett erkännande av att politiken har misslyckats.
Dålig kvalitet ska naturligtvis lika lite accepteras inom skolan som inom annan offentlig verksamhet. Barn och föräldrar har rätt att kräva en skola som utvecklar elverna och tar till vara deras kreativitet och begåvning. Finansiärerna, det vill säga skattebetalarna, vill ha en skola som använder resurserna till att fullfölja sin uppgift.
Riksrevisionsverkets rapport är högintressant för alla skolans intressenter.

LÄRARNAS ORO inför kommunaliseringen handlade bland annat om att skolan i kommunal regi skulle bli ett av många områden för klåfingriga kommunpolitiker. Precis så har det blivit. RRVs rapport pekar ut kommunalpolitikerna som en del av skolans problem.
Kommunaliseringen har lagt en död hand över skolledares och lärares yrkesmässigt kreativitet roll. Politiker talar mycket om skolans utveckling och det talet tas som intäkt för att det också händer mycket, skriver RRV som fortsätter:
"Våra iakttagelser tyder på att denna bild är betydligt överdriven."
Kommunpolitikerna har, delvis påhejade av rikspolitiker, fattat långtgående pedagogiska beslut. De har utvecklat patentlösningar för skolan utan hänsyn till aktuella skolproblem. Det är från politikerna som idéerna med lärarlag och integrering mellan förskola och grundskola har kommit. Ofta har förslagen bottnat mer i besparings- än skolutvecklingsambition. De nödvändiga följdinvesteringarna till exempel i bibliotek och referenslitteratur, som behövs för att eleverna ska kunna lära genom eget kunskapssökande, görs inte.

RISKEN ATT SKOLANS RESURSER skulle vägas mot behoven inom kommunala bostadsbolag, industrisubventioner och andra hisnande kommunala affärer förskräckte lärarna inför kommunaliseringen
RRV visar att deras farhågor var väl grundade.
Kommunpolitiker har inte bara eller ens främst utbildningspolitiska ambitioner. Deras uppgift är att få kommunen att fungera Under 1990-talet har det varit liktydigt  med att spara.
I rapporten framträder bilden av kommunpolitiker som, i stället för att skapa ett ramverk inom vilket skolan ska utvecklas, har gått in på vilka pedagogiska metoder som ska användas.
Skolverket har enligt RRV inte heller blivit någon hjälp för skolan att hävda utbildningens professionella sida.

MÅNGA MINNS de protesterande lärarnas talkörer som skallade utanför departementet och riksdagshuset. Press. radio och TV rapporterade om lärarupproret.
Misstron mot kommunalmän delades inte av statsrådet Persson, tidigare kommunalråd i Katrineholm. Bland tillskyndarna av kommunaliseringen fanns dåvarande v-riksdagsledamoten, nuvarande skolministern, Ylva Johansson.
Det verkar dessvärre som om det var lärarna som gjorde den korrekta riskbedömningen för skolan av bytet av huvudman

(Ledare)