Motalas industrihistoria

FABRIKSIDKARE VID SEKELSKIFTET

Under senare delen av 1800-talet började Motala att mera på egen hand utvecklas. Man var inte längre så beroende av serviceinriktningen på Motala Verkstad. För att belysa detta ges här en översikt av några blomstrande verksamheter vid nämnda tid. Denna expose gör naturligtvis inte anspråk på att var fullständig - många andra företag fanns särskilt utefter Strömmen, men de nedan nämnda far illustrera mångfalden av produkter och en optimistisk företagaranda.

MOTALA STRÖMS KRAFT AB:
Bolaget byggde en modern kraftstation vid Näs år 1903. 
Den hade från början fyra generatorer. 
Verkställande direktör var J A Sundling i Motala. 
Årsvinst 1910: 55 000 kr.

MOTALA MÖBELAKTIEBOLAG: 
Start år 1906 med ett aktiekapital på 8 100 kr. Företaget var beläget vid Holms Pappersbruk men flyttade senare till Vätterviken. Tillverkningen bestod av finare möbler, tillverkade av en mycket skicklig arbetarstam bestående av 18 man. Ledare för tillverkningen var Hjalmar Hugo Zetterberg och C A Fridlund.

MJÖLKFILTERFABRIK ( Ulax på Ekön): Fabriken grundades 1902. Man framställde här kemiskt renat filter för filtrering av mjölk. Filtren gick även på export praktiskt taget över hela världen. 26 personer sysselsattes och ägare var disponent J W:son Ulander.

SVENSKA FILTSKOFABRIKEN. Grosshandlaren Carl Welin flyttade sin tillverkning från Stockholm till Motala och Vätterviken år 1909. Lokalerna var stora och en elektriskt driven maskinpark installerades. Arbetsstyrkan bestod av 25 personer samt av ytterligare ett 60-tal som sysselsattes med hemarbete i staden. Specialiteten var barnskor, tofflor och nymodigheten sandaler.

MOTALA FILFABRIK: Här var 11 personer anställda med tillverkning och omhuggning av filar.

CARL, ANDERSSONS MÖSS- OCH PÄLSVARUFABKIK:  
Man startade i tämligen blygsam skala 1872 men expanderade 
efter hand och blev väl inarbetade över hela landet. 
Man sysselsatte ett 70 tal arbetare och företaget fanns kvar 
långt fram i vår egen tid. 

EMIL HJERTMANS KASSASKÅPSFABRIK: 
Drevs av den mycket skicklige innehavaren, som fann marknad över hela landet.

MOTALA TURBINFABRIK. Anlades 1899. Jöns Carlsson visade sig vara en mekanisk begåvning och han tog patent av vittomfattande betydelse. Många kvarnar, kraftanläggningar och sågverk använde sig av hans tekniska framsteg. 30 personer var anställda.

KATRINEFORSBRUK  anlades år 1853  av Säters ägare M.T. Berndes, som sedan kunde kalla sig brukspatron. Katrinefors hade härdar, där tackjärn färskades och sedan ut smiddes till stångjärn. Detta torde vara den första och enda egentliga stångjärnssmedjan i Motala. Efter Motala Verkstads inträde på den marknaden övergick man till fabrikation av spadar, skyfflar och plogbillar. Ägare var W A Sandbergs Manufaktur. Anläggningen brann ner 1912 och upphörde därmed. ( se bild till vänster)

NORBERGS SPADFABRIK Började tillverkningen 1890 och finns fortfarande men nu i Fiskars Konsumentprodukter ABs ägo. (se bild till höger)

MOTALA HÄSTSKO- OCH KILHAKSFABRIK: Efter starten på 1880-talet gick man raskt framåt och lyckades även på exportsidan, bl a med leveranser till Brasilien. Produkten hette BB Originalkilhakar och innehavarna hade själva konstruerat maskinerna.

 MOTALA TRIKÅFABRIK: Fabrikör K G Olsson etablerade sig 1899 i förhyrda lokaler. Han hade till en början ett fåtal symaskiner och två s k rundstolar och sysselsatte sex personer. 1907 inköpte fabrikör Olsson ett helt kvarter vid vätternstranden, där det tidigare varit illaluktande garverier. Fabrikationen utvecklades nu starkt med allehanda trikåvaror, Lahmans, halv- och helyfeprodukter m m. Fabriken fanns kvar ända in i vår egen tid. (se Motalabygd 1991) (se bild t v)


BISPMOTALA TEGELBRUK: Fanns redan i verksamhet 1873 under disponent Hugo Anderssons ledning, medan styrelsen var stationerad i Vadstena.

MOTALA TÄNDSTICKSFABRIK: Denna anläggning borde egentligen vara värd en egen, krönika, då fabrikationen av "säkerhetständstickan" var epokgörande. Denna revolutionerande uppfinning gjordes av kemisten Pasch på 1840-talet, och han tog omgående patent. Visserligen kunde dessa stickor "endast tända mot lådans plån", men det återstod en viktig detalj: efter slocknandet glödde stickan alltjämt och därmed kvarstod en viss brandrisk. Det var nu som motalaapotekaren Axel Sandberg kom in i bilden. År 1870 presenterade han en helsäker tändsats som inte glödde efter stickans slocknande. Sandberg tog snabbt patent på sin uppfinning.

Motala Tändsticksfabrik startade samma år och med apotekare Sandberg som ledare. Fabriken uppfördes mycket snabbt och efter tio månader var fabrikationen i full gång.
Motalastickorna blev en god exportartikel och såldes främst till England och Tyskland.
1875 utbröt brand i fabriken och den brann ner till grunden - produkten var ju minst sagt eldfängd. Fabriken återuppfördes och fabrikationen var snart i full gång. Ägare var nu Erik Holmberg från Södertälje och denne hade ett 100-tal anställda. Tyvärr drabbades fabriken ånyo av en förödande brand år 1895 och återuppstod icke vidare.
Klart är att Motala säkerhetständstickor blev ett begrepp världen över. Verksamheten gav under sin tid arbete åt köpingens/stadens invånare och speciellt kvinnor och barn(!)

KNAPPNÅLSFABRIKEN: En lite udda produkt detta med knappnålar, men fabriken gav arbete åt ett antal invånare. Fabrikationen inrymdes i huvudbyggnaden på Bondebacka och leddes av verkmästare Elfeén. Han hade ättlingar i Motala långt fram i vår tid.
Godtemplarveteranen J G Ekman, som i sin ungdom arbetat på Knappnålsfabriken, berättade att allt arbete skedde för hand och lönen var åtta skilling per dag. För anbringandet av knappnålshuvudet fick man fyra skilling per 1 000 nålar. Fabriken startade någon gång på 1800-talet och när den upphörde är oklart. Kanske den inte alls existerade i det här skedet av Motalas historia - men ändå!

Fredrik Asps Yllefabrik

Holms Pappersbruk

Vad som är betecknande för här uppräknade fabriker och verksamheter är att så gott som samtliga låg utanför Motala stads gränser. Kanske ville man inte störa den lugna idyllen i stan med rykande och slamrande fabriker? 

Motala Spritfabrik.

Motala Tvättinrättning

MOTALA VERKSTAD.  I Motala stod den svenska verkstadsindustrins vagga. På Motala Verkstad har många lok, båtar och broar sett dagens ljus. (Länk till Industrimuseets hemsida)

En skammens dag i Motala. De styrande har inte förstått att vårda den klenod museiloket utgjorde   Gävle hämtar det.

Luxor

Electrolux

En annan Baltzar von Platen bidrog till  Motalas utveckling genom att konstruera den kontinuerligt arbetande kylmaskinen. Arctic hette fabriken som senare skulle utvecklas till Electrolux  (Karl Ötnstedt heter mannen på bilden från1920-talet)

Verkstadsbolaget Lindqvist