SKÄNNINGE (MT)

Skänninge är en liten stad att åka till en vacker vårdag. Äta en glass eller köpa en strut karameller och låta sig svepas med av alla gamla byggnader och minnesmärken, långt bort i historien till forna tider med riddare, munkar, nunnor och illvilliga kungar och regenter...

En gång för länge sedan var Skänninge en mäktig, rik och styrande stad. Rådsmöten, riksmöten och herremöten hölls i den lilla staden och 1200-1300 talet var Skänninges riktiga glanstid. Men så en dag kom en ny kung till makten.

Samlingspunkt
Alltsammans började vid ett vadställe över Skenaån några år innan 1000-talets inträde. Folk kom med sina hästar till samlingspunkten vid ån. Man slog sig ned och började byta varor och efter hand växte även bebyggelse fram.

På 1200-talet uppfördes två kloster i Skänninge, ett för nunnor och ett för munkar.

Dessutom bildades vid den här tiden Sveriges första hospital, ett spetälskehospital, utanför staden. Än idag kan man se ett kors och ruinerna efter kapellet intill väg 32 utanför Skänninge.

Under den här tidsepoken var Skenaån farbar för båtar. Vid Klackeborg rinner ån samman med Svartån och är därmed en länk till Östersjön. Ett stort antal tyskar färdades genom Sverige och Skänninge bestod under en period av fler tyskar än svenskar.

Kyrkligt center
Skänninge var även ett kyrkligt center under 12001300-talet. Tyskarna ansåg emellertid att de två kyrkor som fanns var för små och lät därför uppföra den stora Vårfrukyrkan som än i dag ståtar i Skänninge. Kyrkan stod färdig år 1301 och den är byggd i rött tegel som handslogs av stadens munkar. Skänninge har under århundradena drabbats av ett antal bränder och på 1700-talet kunde inte heller kyrkan stå emot lågornas angrepp. Kyrktornet och mittskeppet rasade och under en lång tid stod kyrkan raserad eftersom Skänninge stad efter alla vedermödor inte hade råd att bygga upp den igen. Nitton år senare samlade andra kyrkor ihop kollekt till förmån för uppbyggandet av Vårfrukyrkan och Skänninge kunde äntligen få en hel kyrka igen.

Ståtlig byggnad
Kyrkan är imponerande stor, byggd i karakteristisk gotisk stil med spetsbågade valv. Den är mycket vacker med vitkalkade väggar som är prydda med epitafier (minnesbilder) samt en enorm altartavla och ett golv som täcks av gravar.

Folk köpte sig en gravplats i kyrkan och ju närmare altaret man kom desto dyrare blev det, berättar Carina Jönsson, turistansvarig i Skänninge.

I kyrkan finns också en stor dopfunt av sten som är kvar från kyrkans byggnadsår 1301.

 Den stod placerad strax innanför dörren i kyrkan eftersom barnen på den tiden skulle döpas innan de fick träda in i kyrkan, berättar Carina.

Utanför kyrkporten är en tegelsten med fem fingeravtryck inmurad i väggen. Fingeravtrycken är kvar från ursprungsåret 1301 och har alltså suttit där i 694 år...

Illvillig kung
På 1500-talet kom så Gustav Vasa till makten och i grova drag innebar det Skänninges nedgång och fall.

Vasa hade beslutat sig för att bygga upp Vadstena och för att få tillräckligt med byggnadsmaterial lät han riva andra städer. Skänninge drabbades hårt och bland annat revs Allhelgona kyrkan. Vasa beordrade dessutom köpmän och handlare att flytta till Vadstena och nunnorna att bosätta sig i Vadstena kloster. Det gjorde man dock inte och även nunnorna stannade kvar i Skänninge fram till dess att deras kloster brann ner och de tvingades flytta.

Ordentligt stryptag
Till sist tog Gustav Vasa ett ordentligt stryptag på Skänninge genom att ta ifrån staden dess stadsrättigheter. Det innebar att man inte fick driva marknaderna som på den tiden var stadens bärande inkomstkälla. Detta varade trots allt inte under någon längre tidsperiod. När Gustav Vasas son, Johan III, satte sig på tronen återfick Skänninge sina rättigheter.

Skänninge har dock aldrig återhämtat sig efter detta, menar Carina Jönsson.

Förra året tänkte Carina och hennes vänner utkräva hämnd och for till Vadstena med spadar och hackor i högsta hugg:

Vi var ett gäng på tio stycken som klädde oss i medeltida kläder och styrde mot Vadstena för att ta tillbaka våra stenar och vårt byggnadsmaterial. Vi åkte till slottet och hackade bort några stenar och vi fick allt med oss lite hem, berättar Carina och ler åt minnet.

Sevärdheter
Det finns mycket att titta på i Skänninge. Man kan bland annat besöka fyra olika museum. Stadsmuseet som är beläget i rådhuset, Axbomsgården med gannnaldags skolmiljö, Sjölingården med en handelsbod, ett apoteksmuseum och köksmiljöer av olika status, med mera. Dessutom kan man göra ett besök på Sandbergsgården och se en 1800-tals borgarmiljö.

- Värt senaste förvärv stod klart förra året, berättar Carina Jönsson. Det är ett skolmuseum där många av föremålen kommer från Carlsonska flickskolan som grundades på 1850-talet. De största händelserna i Skänninge idag är majmötet i maj, Skänninge marken första torsdagen efter första onsdagen i augusti samt medeltidsmarken i september.

Förr i tiden hölls det marknad i Skänninge i maj. Det var en kvarleva från medeltiden och fram till 1950-talet var det en kreatursmarknad. 1984 togs traditionen upp igen i form av en kultur- och familjedag som kallas för majmötet.

Skänningemarken, eller Olofsmäss som den kallades förr, är även den en tradition som lever kvar sedan medeltiden.

Skänninge är en välbesökt stad, inte minst under marknaden och majmötet.

-Folk nöjer sig inte med sol och bad längre. Numera vill de se någonting och gärna lära sig något om den stad de besöker och då är Skänninge ett passande mål, avslutar Carina Jönsson.

Text:ANNA LINDEN
Foto: MATS BERGENBRINK